Brasiliansk regnskog kan förlora sitt skydd

– I Brasilien finns goda förutsättningar att utveckla jordbruket där man redan idag odlar och bedriver betesdrift. Om det lagstadgade naturskyddet försvagas så kan det leda till att jordbruket snarare breder ut sig på bekostnad av värdefulla naturekosystem än att man förbättrar produktiviteten på den befintliga jordbruksmarken. Utöver förlust av biologisk mångfald så skulle det leda till omfattande växthusgasutsläpp.

Det säger Flavio Freitas vid institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på KTH, som är huvudansvarig för forskningsstudien. 

Anledningen till detta är att det i Brasilien finns ett lagstadgat krav på privata markägare att avsätta en viss andel av sin mark för naturskydd. Privata markägare i delstaterna som ligger i Amazonasregionen får odla på 20 procent av sin mark, resten måste lämnas obrukad. Men lagen innehåller en paragraf som gör det möjligt för delstaterna att sänka kravet på naturskydd om mer än 65 procent av den statligt ägda marken är skyddad. 

– Tidigare studier har landat i slutsatsen att den här paragrafen troligen aldrig skulle aktiveras, men vi har nu visat att den pågående regleringen av markägande i Brasilien (Terra Legal) kan leda till att paragrafen aktiveras i flera delstater i Amazonas-regionen. Om det sker så blir det lagligt att använda ytterligare 30 procent av den privatägda marken för jordbruk, säger Göran Berndes, professor på Chalmers och en av författarna bakom studien. 

Det handlar om mellan 6,5 och 15,4 miljoner hektar som kan förlora det skydd marken åtnjuter idag. Det kan jämföras med vår svenska skogsareal på omkring 28 miljoner hektar. Eftersom de områden som kan förlora sitt skydd huvudsakligen täcks av tropisk regnskog så är det stora värden gällande biologisk mångfald som står på spel. Tropisk avskogning orsakar också stora koldioxidutsläpp, vilket förstärker växthuseffekten. 

– Brasilien har tagit på sig att minska sina växthusgasutsläpp till en nivå år 2025 som är 37 procent lägre än 2005, vilket blir svårt om man inte håller nere avskogningen, säger Göran Berndes.

– Att skyddet försvinner innebär inte automatiskt att de här skogarna går förlorade. Men det är viktigt att uppmärksamma situationen och vi hoppas att vår studie ger avtryck i Brasilien såväl som internationellt, säger Flavio Freitas.

En möjlighet är att lagen revideras och att paragrafen justeras eller stryks helt. Utöver lagliga åtgärder så kan företag bidra till att minska risken för en omfattande avskogning genom åtaganden om att inte bidra till avskogning. 

– Sådana åtaganden kan motiveras även utifrån krasst ekonomiska motiv det finns ett starkt internationellt engagemang kring avskogningsfrågan och Brasiliens jordbruksexport kan komma att påverkas starkt negativt om den förknippas med tropisk avskogning, säger Flavio Freitas.

Studien "Potential increase of legal deforestation in Brazilian Amazon after Forest Act revision" som precis publicerats i Nature Sustainability (13 november) är ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Universitet i Sao Paulo, Brasilien. 

Forskningssamarbetet har pågått i tio. Förutom Göran Berndes och Flavio Freitas ingår även forskarna Gerd Sparovek (professor vid Universitetet i Sao Paulo), Ulla Mörtberg (universitetslektor på institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik vid KTH) samt Chalmersforskarna Martin Persson och Oskar Englund. De två senare är liksom Göran Berndes verksamma vid avdelningen för fysisk resursteori på institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap.

Värt att notera i sammahanget är att Brasiliens precis fått en ny president i Jair Bolsonaro och att Världsnaturfonden rapporterar att mer än en fjärdedel av Amazonas regnskog kommer att ha huggits ner till år 2030 om avverkningen fortsätter i dagens takt. Samma organisation berättar att 17 procent av den ursprungliga regnskogen hittills har gått förlorad på grund av avverkning.

Också värt att notera är de omkring 800 arter däggdjur som så här långt konstaterats leva i Amazonas regnskog. Enligt Världsnaturfonden har i storleksordningen sex av tio ryggradsdjur utraderats sedan 1970, och det sjunde riskerar att försvinna redan till 2020.

Här hittar du den vetenskapliga publiceringen .

Text: Peter Ardell / Johanna Wilde

För mer information, kontakta Flavio Freitas på 08 - 790 73 71 eller flmdf@kth.se.