Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Brott påverkar bostadspriserna

Publicerad 2013-05-13

Nu är det vetenskapligt bevisat. Brott och rädsla för brott påverkar prislappen på din bostad negativt. KTH-forskare har studerat förhållandet och kan bland annat se att prisfallet blir högre i den norra delen av Stockholms kommun jämfört med den södra.

Södermalm i Stockholm.
Södermalm i Stockholm.

Det är forskaren Vania Ceccato som tillsammans med KTH-kollegan Mats Wilhelmsson på Centrum för bank och finans vid KTH som har genomfört ett flertal studier om hur bostadspriserna påverkas av brott i närområdet.

– Våra forskningsresultat visar att priset på bostadsrätter i Stockholms kommun påverkas av brott i närområdet. När brotten delades upp i olika kategorier - som inbrott, stöld, skadegörelse, rån, överfall, misshandel och så vidare - hade varje kategori av brott en signifikant effekt på bostadsrättsvärdet, säger Vania Ceccato.

Hon fortsätter med att berätta att när det gäller inbrott så påverkas inte priserna lika mycket överallt. Inbrott har mindre påverkan på bostadsrättspriserna i innerstan i förhållande till priserna i utkanterna av Stockholm. Samtidigt finns det också kulturella skillnader.

– I London är skadegörelse det brott som mest påverkade bostadspriset, till skillnad från inbrott som är det som påverkar priset mest i Stockholm, säger Vania Ceccato.  

Vania Ceccato, forskare vid KTH.
Vania Ceccato, forskare vid KTH.

Medan målen för skadegörelse hör till en mer allmän sfär och finns utomhus (busshållplatser, staket, grindar och så vidare) är målen för bostadsinbrott en mer intim del av människors liv, en privat egendom som lägenheten och föremål i den. Denna skillnad mellan det offentliga och privata bör påverka hur människor uppfattar bostadsinbrott i förhållande till skadegörelse. Den ena är mer allvarlig och mer påträngande än den andra.

Hon tillägger att vissa brott, som knarkhandel och narkotikabeslag, inte alls påverkar priset i Stockholm. Skadegörelse å sin sida påverkar priset i ganska liten utsträckning, till skillnad från Londonstudierna där situationen var motsatt. 

– Det har inte tidigare gjorts sådana här studier i Sverige. Att kunna jämföra Sverige med andra länder är viktigt, och resultat från andra länder, särskilt från USA och England, visar olika saker, säger Vania Ceccato.

En annan undersökt frågeställning är den om synergieffekten mellan rädsla och skadegörelse. När dessa två faktorer värderas tillsammans ser Vania Ceccato och Mats Wilhelmsson att värdet på hus sjunker mer än om rädsla för ett särskilt område eller skadegörelse värderas var och en för sig.

– Ytterligare en frågeställning som vi granskat är om situationen ser likadan ut utanför Stockholm. Brott påverkar ju priserna i vår huvudstad, men hur ser situationen ut för mindre städer som till exempel Jönköping?! Jodå, priserna påverkas negativt även där, men detta gäller främst bostadsrätter och inte villor, säger Vania Ceccato.

För att genomföra studien runt hur brott påverkar bostadspriserna har Vania Ceccato och Mats Wilhelmsson använt sig av en avancerad modell som bland annat inbegripit 9 000 sålda bostäder från Svensk Mäklarstatistik, brottsstatistik från Polismyndigheten i Stockholm, trygghetsundersökning i Stockholm och trygghetsundersökning från Valuguard AB i Jönköping.

Med närområde så avses basområde, en geografisk områdesindelning mellan stadsdelar och kvarter i storlek.

Här är de publicerad vetenskapliga artiklarna som rör Vania Ceccatos och Mats Wilhelmsson forskning:

  • Ceccato, V., Wilhemsson, M. (2011) The impact of crime on apartment prices: evidence from Stockholm, Sweden, Geografiska Annaler: Series B, Human Geography, 93: 1–23. 

  • Ceccato, V., Wilhemsson, M. (2012) Acts of vandalism and fear in neighbourhoods: do they affect housing prices? In Ceccato A (Ed.) The urban fabric of crime and fear. Springer, 191-213.

  • Ceccato, V., Wilhemsson, M. (2013) Challenging the idyll: Does crime affect property prices in small towns? 

Vania Ceccato har flera andra projekt på gång. Hon har tidigare bland annat studerat säkerheten i Stockholms tunnelbana och kommit fram till att T-centralen har ett oförtjänt dåligt rykte. Ändstationerna Hagsätra, Hjulsta och Farsta strand är betydligt farligare. 

För mer information, kontakta Vania Ceccato på 08 - 790 86 25 / vania.ceccato@abe.kth.se eller Mats Wilhelmsson på 08 - 790 92 25 / mats.wilhelmsson@abe.kth.se.

Peter Larsson