Bullermätningar visar hur stockholmare följer coronaregler
Forskare vid centret ECO2 Vehicle Design på KTH har undersökt hur bullernivåerna i centrala Stockholm påverkats under vårens coronapandemi. Resultaten tyder på att myndigheternas rekommendationer och restriktioner har lett till en väsentlig minskning av transporter och andra aktiviteter i staden. Studien bidrar till att nyansera bilden av hur den svenska "mjuka linjen" för att hantera pandemin fungerat i praktiken.
Redan helgen vecka 10, några dagar innan förbudet för offentliga sammankomster med fler än 500 personer trädde i kraft, sjönk bullernivån runt Medborgarplatsen i centrala Stockholm. Under veckorna som följde fortsatte sedan helgbullret att sjunka snabbare än bullret på vardagarna, visar forskarnas studie.
I samband med Folkhälsomyndighetens rekommendationer vecka 11 och 12 om distansarbete på arbetsplatser och sociala restriktioner på utbildningsområdet, sjönk bullret ytterligare och landade på motsvarande normala helgnivåer.
Från sista veckan i mars började helgernas bullernivåer åter sjunka proportionellt mer än för vardagarna, vilket kan bero på minskade nöjesaktiviteter från stockholmare och de uteblivna turisterna. Bullret på helgerna stabiliserade sig sedan på en nivå 3 dB lägre än föregående år, vilket under antagandet att bullret domineras av trafik motsvarar en halvering av platsens normala trafikflöde.
För vardagarna landade nivån 1,9 dB lägre än föregående år. Det motsvarar de låga bullernivåer som normalt uppstår på samma platser vid de två viktigaste svenska storhelgerna, jul och midsommar.
– Resultatet tyder på att stockholmarna anpassat sig rejält och i direkt samband med att myndigheterna infört nya restriktioner och rekommendationer, något som ofta ifrågasatts i media, säger Romain Rumpler, forskare inom ljud och vibrationer på KTH.
Från andra hälften av april började bullernivåerna långsamt öka på både vardagar och helger. Detta kan tyda på att stockholmarna gradvis började återgå till sina tidigare aktiviteter, vilket möjliggjordes då myndigheternas rekommendationer inte var tvingande. I slutet av den studerade perioden, vecka 27, nådde bullret den högsta nivån. En nivå som ändå var minst 1 dB lägre än normalt jämfört med samma vecka 2019, som under antagandet att detta buller är dominerat av trafik, ljudmässigt motsvarar en tjugoprocentig minskning av det normala trafikflödet.
– Vår studie visar också hur förhållandevis billig teknik, i form av enkla ljudsensorer, kan användas för att bidra till så kallade "smarta städer". Detta genom att ge viktig information om det urbana livet, människor och beteenden, inte minst när nya samhällsregler behöver införas, säger Romain Rumpler.
Studien omfattar vecka 10 till 27 och har genomförts av KTH-forskarna Romain Rumpler, Siddharth Venkataraman och Peter Göransson. Forskningsresultatet presenteras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Sustainable Cities and Society.
Studien har finansierats med medel från Vetenskapsrådet, centret ECO2 Vehicle Design och EU-programmen Horizon 2020 (projekt ECCENTRIC) och EIT Urban Mobility (projekt ZEUS).
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Romain Rumpler på 073 - 461 24 97 eller rumpler@kth.se.