Till innehåll på sidan

Då är det bäst att operera artärbråck

Forskarstudenterna Antti Siika och Robert Mattila. Foto: Peter Ardell.

NYHET

Publicerad 2016-11-07

Brustet bråck på stora kroppspulsådern resulterar årligen i 700 till 1 000 dödsfall i Sverige. Detta kan förebyggas om bråcket upptäcks i tid och opereras. Problemet i dagsläget är att det bara finns en enda riktlinje för när det dags för operation, och det är ett fixerat värde när kroppspulsådern uppnår en diameter på 5,5 cm. Det vill forskare vid KTH och KI ändra på.

Bråck på stora kroppspulsådern, eller abdominal aortic aneurysm som den engelska termen lyder, är idag en förhållandevis vanlig åkomma. 1,5 procent av alla män vid 65 år har dessa förändringar, och alla landsting i Sverige utför screening av aorta med ultraljud för denna befolkningsgrupp.

Forskarstuderande Robert Mattila vid KTH och Antti Siika vid Karolinska institutet har forskat om en modell för att ta reda på när det är bäst att utföra ett kirurgiskt ingrepp. I motsats mot vad man först kan tro så är det nämligen inte vid upptäckt av bråcket som nödvändigtvis är det bästa tillfället.

– Den stora kroppspulsådern betraktas som frisk när diametern understiger 3 cm, och ett ingrepp blir idag aktuellt när diametern överstiger 5,5 cm. Den här typen av kirurgiska ingrepp är riskfyllda, och kan innebära komplikationer för patienten. Ibland kan det vara läge att vänta, berättar Antti Siika.

– Vi har använt oss av en matematisk modell som erbjuder en sätt att väga riskerna med en operation mot de förtjänster som samma operation innebär. Våra forskningsresultat indikerar att det går att förbättra de riktlinjer som används idag. Detta genom att förutom enbart diametern också ta hänsyn till patientens ålder, säger Robert Mattila.

Han tillägger att resultatet kan framstå som självklart. Det vill säga "operera bråcket när patienten är ung". Samtidigt har det fram till idag inte funnits någon strikt metod som legat till grund för beslut när operationen ska utföras.

– Därmed finns det heller ingen noggrann metod för att skapa beslutsunderlag för att kunna konstatera vilka patienter som ska vara undantagna från riktlinjen om operation, säger Antti Siika.

Robert Mattila fyller i att deras gemensamma forskningsinsats handlar om att läkaren, givetvis i samråd med patienten, ska kunna ha ett optimalt underlag att fatta beslut utifrån. Ett beslut som leder fram till att patientens livslängd maximeras.

I förlängningen hoppas de båda forskarstudenterna att deras metod förhoppningsvis kan leda fram till att behandlingen av bråck kan skräddarsys efter patientens förutsättningar. Modellen kan göras mer förfinad och komplex, och andra faktorer kan då spela roll. Som olika sjukdomar patienten har, samt kön.

– I och med detta kan parametrarna i modellen anpassas utifrån patienten som befinner sig framför oss just nu. Riskerna med operationen blir tydligare, säger Antti Siika.

De båda avser fortsätta jobba tillsammans. Näst på tur står en retrospektiv klinisk studie för att utvärdera den framtagna metoden och jämföra den med det beslutsstöd som används idag.

Forskningsresultatet presenterades nyligen vid den årliga konferensen IEEE Multi-Conference on Systems and Control i Buenos Aires i September. Här kan du läsa den .

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Robert Mattila på 076 - 201 40 56 / rmattila@kth.se eller Antti Siika på 073 - 983 83 54 / antti.siika@ki.se.