Att träffa alla engagerade forskare, lärare och administratörer på KTH är något av det roligaste i jobbet, enligt Sigbritt Karlsson. som har gjort sina första tre år av sex som rektor på KTH. (Foto: Håkan Lindgren)

Dags för andra halvlek

Publicerad 2019-12-02

Sigbritt Karlsson har gjort tre av sina sex år som rektor för KTH. En av många upptäckter hon gjort är att KTH – trots sin storlek – kan förändras.
– Det finns mycket kvar att göra naturligtvis, men vi har kommit en bra bit på väg.

När Sigbritt Karlsson tar emot i rektorsrummet på sjätte våningen är klockan strax före åtta och hon har redan varit på plats ett bra tag.

– Jag tycker om den här tiden på dagen innan allt drar igång. Det finns lite utrymme för reflektion och spontana samtal.

Sedan är agendan fulltecknad där det ena besöket, invigningstalet, mötet avlöser det andra. Något som lite grann överraskat henne är behovet av rektors närvaro och inte minst det symbolvärde det har. Det så kallade trädgårdstomtesyndromet.

– Jag hade nog underskattat vikten av det och vad det innebär i en så stor verksamhet med 5000 anställda och drygt 15 000 studenter. Det handlar kanske inte alltid så mycket om vad jag sagt utan snarare att jag de facto varit där.

Vad är du mest nöjd med hittills?

– Etableringen av våra fyra pelare; jämställdhet, hållbar utveckling, internationalisering och digitalisering. De har fått fäste tror jag hos de flesta och är mer än bara ord. De genomsyrar faktiskt vår dagliga verksamhet.

Sigbritt Karlsson nämner även omorganisationen av KTH:s skolor där tio blivit fem sedan snart två år tillbaka.

– Det här är omfattande processer och det måste få ta tid att skapa en gemensam kultur, men jag märker att det händer massor med saker som till exempel skolövergripande doktorandprojekt.

Dessutom har universitetsförvaltningen organiserats om och det gemensamma verksamhetsstödet sjösattes den 1 januari i år. Arbetet som är inne i en andra fas som leds av Kerstin Jacobsson, KTH:s universitetsdirektör sedan 1 september.

– Jag märker hur de allra flesta arbetar på för att skapa ett mer effektivt verksamhetsstöd och en mer enhetlig organisation. Det gör KTH ännu mer kraftfullt som helhet.

Det tycks som att det som Sigbritt Karlsson varit mest nöjd också har varit det svåraste under dessa år. Att driva förändring inom akademin är en grannlaga uppgift.

– Nya, fria tankar är livsluften på ett universitet liksom att våga ompröva och testa nya idéer. Samtidigt som motståndet mot förändringar av någon outgrundlig anledning kan vara stort. Det är motsägelsefullt. Kanske är det baksidan av det stora engagemanget som finns här.

Ytterligare en sak som hon är nöjd med är jämställdhetsarbetet som under hennes ledning tagit rejäl fart. Det märks väl inte på siffrorna över antagna och antalet professorer ännu, men medvetenheten har ökat på alla nivåer i organisationen.

– Det är väldigt viktigt att högsta ledningen reflekterar och på allvar driver dessa frågor. Det får inte vara bara för syns skull.

Hållbar utveckling, en annan av hennes pelare, är ytterligare ett prioriterat område där KTH bland bland annat tagit fram ett Klimatramverk tillsammans med Chalmers som nästan alla lärosäten skrivit på.

– Här har vi mycket att göra och bidra med framåt, men utifrån fakta och vetenskapliga metoder. Alarmism tror jag inte på. Det passar inte ihop med högre utbildning. Lösningar som vridits och vänts på systematiskt är vad som behövs – vilket vi också förmedlar i våra utbildningar för framtidens ingenjörer.

Du har fått kritik för att du inte är tillräckligt synlig på hemmaplan?

– Ja, jag har hört den andra varianten också. I rektorsjobbet ingår att synas lika mycket internt som externt och skapa möjligheter för KTH och samarbeten både nationellt och runt om i världen.

Efter tre år på jobbet är hon van att få synpunkter på det mesta hon gör – utan att ha bett om det.

– Vet inte om det följer med att jag är första kvinnan på posten, men det har gjort mig mer hårdhudad.

Hur står sig KTH:s forskning i den globala konkurrensen?

– Bra. Vi har fluktuerat något på rankinglistorna, men hamnade på sjunde plats globalt i THE:s Impact ranking kopplat till de globala målen för hållbar utveckling.

Hur ser planen ut för andra halvlek?

– Befästa och förstärka det förändringsarbetet vi genomför hittills, kvalitetsarbete - men också att utveckla en utmärkt utbildningsmiljö där livslångt lärande ingår i vårt uppdrag – men jag vi måste dela på notan med övriga parter näringsliv och statsmakterna.

Hur ser du på framtiden?

– Jag är optimist. Vi kommer med hjälp av tekniska lösningar kunna möta många av de samhällsutmaningar vi har idag. Det på många håll allt mer odemokratiska världsläget kan oroa mig.

Dags för nästa möte.

Text: Jill Klackenberg

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Forskning
Senast ändrad: 2019-12-02