De ska dämpa flygplanens muller och buller

– Det är en massa faktorer som spelar roll för flygbullret. Väder och vind är en av de viktigare parametrarna, men även en rad detaljer i hur ljudet upplevs inverkar på störningen vilket studeras inom det som kallas psykoakustik, säger Mats Åbom, professor i teknisk akustik vid KTH och föreståndare för det nya centret.

Om vi börjar med buller kanske man kan tänka att det inte skiljer så mycket mellan farkoster på land och i luften. Så är inte fallet.

– Många bullerkällor på land skärmas av genom naturliga hinder som träddungar och kullar. Det handlar också om långsamma variationer när bakgrundsbruset tilltar i takt med till exempel att rusningstrafiken ökar. Det är ett konstant brummande. När det kommer till flygplan är läget annorlunda. Först är det tyst, sedan kommer planet och brakar förbi, sedan är det tyst igen. Bullerkällan i form av flygplan varierar dessutom i höjdled, vilket ställer andra krav än markbundet oväsen, säger Mats Åbom.

Han berättar att det lokala klimatet och väderleken runt flygplatsen, i volym motsvarande en kubikmil, är mycket viktigt för bullrets utbredning. Det som påverkar är vind och temperaturvariationer i relation med höjden, vilket styr ljudhastigheten.

– Ibland böjer sig ljudet neråt, ibland uppåt på grund av dessa effekter. Detta medför att i vissa väderlekar sker en förstärkning av ljudet och i andra uppstår en ljudskugga över vissa bostadsområden. Detta innebär att samma typ av flygplan kan passera en dag tämligen ljudlöst, medan det nästa dag blir ett himla oväsen. Väderleken kan förändras inom några timmar och påverka bullernivåer positivt eller negativt, säger Mats Åbom.

Redan nu har forskarna tillgång till beräkningsmetoder för detta som kommer från bullerforskning runt vindkraft i relation till meteorologi. Dessa kan nu istället används för att beräkna bullret runt flygplan och för en given vädersituation hitta den bästa flygbanan.

– Då man kan se hur bullersituationen kommer att se ut till exempel för de nästkommande 24 timmarna går det att skapa ett planeringsunderlag utifrån detta. Det kan vara till stöd för flygledningen som kan nyttjas på flera sätt för att minska buller. Förutom att direkt styra val av flygbanor kan man tänka sig att koncentrera flygresor till den tidpunkt på dagen då de för minst oväsen. Som resenär får man då reda på exakt tidpunkt för avgång ungefär ett dygn före avresa, säger Mats Åbom.

Han säger vidare att det också går att skapa bullerkartor baserade på dessa beräkningar, kartor som sedan läggs ut på flygplatsens webbplats. För en viktig bit i den upplevda störningen är just avsaknad av information och genom att i förväg meddela att det kan bullra mer eller mindre över vissa områden så kan man påverka detta.

– Folk kan då gå in och se vilket förväntat oväsen det blir i morgon kväll när man kanske planerar att ha trädgårdsfest. Buller kan bidra till stress, särskilt om en människa inte känner att hon eller han kan påverka situationen. Är personen i stället informerad om vad som kan förväntas minskar stressen. Vederbörande är helt enkelt mentalt förberedd, säger Mats Åbom.

Arbetet i forskningscentret, som går under namnet Centrum för hållbar luftfart, ska bedrivas tvärvetenskaplig. Det innebär att många olika kompetenser kommer att jobba med de frågeställningar som finns. Förutom experter på ljud och flygsystem kommer till exempel även beteendevetare och medicinare att vara involverade i arbetet.

Forskningscentret finansieras av 50 miljoner kronor fördelat över tio år. Pengarna är ett resultat av ett förlikningsavtal mellan bullerstörda kringboende nära Arlanda (Upplands Väsby) och Trafikverket.

Det är inte bara de boende i till exempel Upplands Väsby som får leva med bullret från en närliggande flygplats. Många större europeiska städer har flygplatser i nära anslutning till bostadsområdet. Två av dem är Heathrow i London och Schiphol i Amsterdam, och även här bedrivs forskningarbete för att komma tillrätta med flygplansbullret. Som till exempel brantare start- och landningsvinklar, en idé som även Mats Åbom är beredd att titta närmare på inom ramen för forskningscentret.

Text: Peter Larsson

Här är centrets webbplats: www.kth.se/sci/centra/hallbarluftfart

För mer information, kontakta Mats Åbom på 070 - 383 63 16 eller matsabom@kth.se