De skapar smittprognoser

Forskare vid KTH har skapat ett verktyg som kan visa vilka områden i en stad som riskerar att drabbas extra hårt av snabb smittspridning, till exempel covid-19. Foto: Peter Ardell

NYHET

Publicerad 2020-06-03

Just nu arbetar tre forskare vid KTH med att skapa en datormodell för att simulera sambandet mellan spridningen av det nya coronaviruset och stockholmarnas resvanor. Syftet är att epidemiologer ska få en viktig pusselbit de tidigare saknat, och därmed bättre kunna förutspå hur både covid-19 och andra framtida sjukdomar sprider sig i större städer.

Avdelningen för Systemanalys och ekonomi på KTH har under ledning av Anders Karlström en längre tid jobbat med att ta fram en simuleringsmodell för hur stockholmarna reser. Med hjälp av den har KTH-forskarna Amani Jaafer, Oskar Västberg och Daniel Jonsson sedan kunnat testa vad som händer med invånarnas resbeteende och rörelsemönster när förutsättningarna förändras.

– Med hjälp av vår modell kan vi se om och hur människors resvanor ändras när nya vägar eller tunnelbanelinjer byggs. Om priset i lokaltrafiken höjs, eller nya typer av taxitjänster introduceras. Vi kan se vad som händer om tillgången till el- eller sparkcyklar ökar, berättar Daniel Jonsson, forskare vid KTH.

Daniel Jonsson, forskare vid KTH.

Telias data räcker inte

Nu har de tagit sig an det nya coronaviruset. Forskarna vill lägga till en bit i det pussel som epidemiologer lägger för att kunna förutspå hur covid-19 sprider sig, till exempel i Stockholm.

– Vi har kunskap som epidemiologer saknar. Vi har den rumsliga bilden av var folk är, och när de är där.

Daniel Jonsson poängterar att det är viktigt med en så komplett bild som möjligt, och att det inte går att inhämta tillräckligt med information genom att fysiskt betrakta människors rörelsemönster.

– Idag finns det data som till exempel kommer från Telia som visar hur folk rör sig. Men det är bara en del av den kompletta bilden. Vi skalar upp det till att gälla för hela Stockholms befolkning. För att kunna göra det behöver vi simuleringsmodellen vi skapat.

Visar extra utsatta områden

Modellen bygger på information som hittills är känd om det nya coronaviruset och hur detta sprider sig. Hur lång tid det går från smitta till symptom, hur en människa smittar en annan och så vidare. Sedan har forskarna parat ihop detta med data om hur stockholmarna reser.

Särskilt tydligt kan modellen visa hur en infektion sprider sig geografiskt med hänsyn tagen till virus och andra smittor, samt hur skiftande resorna i detta område är.

– Modellen ger insyn i vilka områden som riskerar att drabbas extra hårt av snabb smittspridning, och hur politiska beslut påverkar specifika områden.

Enligt Daniel Jonsson är målet med modellen inte att visa exakt hur Stockholm ser ut just i denna stund rent coronamässigt, utan att över tid kunna analysera hur förändringar påverkas av människors resbeteende och rörelsemönster.

– Modellen är till för att kunna ta fram bättre beslutsunderlag i framtiden. Kunna analysera vad som har hänt och vara bättre förberedd nästa gång vi drabbas av en pandemi.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Daniel Jonsson på 08 - 790 96 37 eller daniel.jonsson@abe.kth.se.

Fakta

  • Enligt Daniel Jonsson är hans forskargrupp en av de ledande i Sverige på att simulera hur folk rör sig, pendlar och reser. 
  • Forskargruppen jobbar för närvarande med flera typer av analyser. Bland annat tittar forskarna på transporttjänster där människor inte ska behöva ha med sig bilen hela dagen. Det kan exempelvis röra en person som tar bilen bara på grund av att vederbörande ska storhandla på vägen hem. Går det då att lösa detta på annat sätt, så att personen kan ta lokaltrafiken till jobbat på morgonen och ändå ha tillgång till en bil under eftermiddagen? Forskarna studerar även hur så kallande arbetshubbar kan sänka antalet nödvändiga resor samt var i en stad elbilar mest påverkar utsläppen av föroreningar.
  • Daniel Jonsson menar att deras modell skulle kunna exporteras till andra länder. Samtidigt spelar det stor roll vilken typ av städer det är för hur överförbara resultaten är. Moskva har till exempel en hel del likheter med Stockholm med tunnelbana och förorter, men det kan finnas kulturella skillnader till exempel vad gäller barnomsorg. En stad som New Delhi är å sin sida väldigt olik Sveriges huvudstad när det gäller inkomster, arbetsmarknad och typer av färdmedel som används.