Designprislapp och höjt fakultetsanslag till KTH
Höjt ersättningsbelopp för arkitektstudenter och ytterligare höjningar av fakultetsanslaget till KTH. Det hör till de positiva delarna för KTH i regeringens budgetproposition.
- Vi känner tillfredställelse med att vi nu äntligen fått en så kallad designprislapp för arkitektutbildningen och med höjningen av fakultetsanslaget med totalt 25 miljoner kronor, säger Carin Lindborg, enhetschef på rektors planeringsenhet på KTH
En av regeringens största reformer de närmaste åren är en forskningssatsning som fram till 2009 kommer att höja nivån för forskningsanslagen med 900 miljoner kronor. För att stärka kvaliteten i svensk forskning och bland annat kunna möta en ökad internationell konkurrens inom forskning och forskarutbildning föreslår regeringen i budgetpropositionen att universiteten tillförs ytterligare 200 miljoner kronor 2007, utöver vad som aviserats i den tidigare forskningspolitiska propositionen.
För KTHs del innebär det en höjning med ytterligare 16 miljoner i fakultetsanslaget, som därmed uppgår till närmare 700 miljoner kronor, inklusive ersättning för lokalkostnaderna (239 miljoner kronor). Därtill kommer en ny forskningspolitisk proposition att presenteras 2008.
Redan i förra årets budgetproposition förslogs en förstärkning av vissa grundutbildningsanslag med 1,12 procent. För KTHs del innebär det att det så kallade takbeloppet höjs med 11 miljoner kronor till totalt cirka 960 miljoner kronor. Ytterligare 120 miljoner kronor avsätts för kvalitetssatsningar, men hur denna kvalitetsförstärkning ska ske avser regeringen att återkomma till.
Utbildningar som leder till arkitektexamen har hittills finansieras från riksdagen med samma ersättningsbelopp som tekniska utbildningar, trots att en stor del av utbildningen är konstnärlig till sin karaktär. Regeringen föreslår nu att lärosäten med arkitektutbildning ska få avräkna ett visst antal helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdet design. För KTHs del innebär det ett tillskott med ungefär 15 miljoner kronor för 123 helårsstudenter.
Under mandatperioden avser regeringen även att avskaffa högskolemomsen, det vill säga skyldigheten att till staten betala in åtta procent av de externa forskningsbidrag som universitet och högskolor tar emot.
Regeringen vill också se över formerna för utseendet av ledamöter i lärosätenas styrelser, bland annat genom att avpolitisera styrelserna. Lärosätena ska själva ha det avgörande inflytandet över vilka som utses till ledamöter i styrelser och frågan om att rektorer ska kunna vara ordförande kommer också att tas upp i den fortsatta beredningen.
Enligt budgetpropositionen tillförs Vetenskapsrådet ytterligare medel, däribland 25 miljoner kronor för teknikvetenskaplig forskning och 73 miljoner kronor för starka forskningsmiljöer.
En väsentlig fråga för alla universitet och högskolor är den så kallade pris- och löneomräkningen. Alla anslagsmedel uppräknas med denna faktor för att komma i ”rätt” pris- och löneläge. Omräkningsfaktorn för 2007 är endast 0,8 procent, vilket innebär att full kompensation för höjda löner och priser inte erhålls.
Christer Gummeson