Som lärare behöver man förnya sig. Att gå på i samma hjulspår skulle bli trist efter ett tag, säger Ulf Carlsson (Foto: Håkan Lindgren)

”Det finns inga dumma frågor”

Publicerad 2018-12-12

Förtroende mellan lärare och studenter är grunden för bra undervisning, enligt Ulf Carlsson, som utsetts till Årets lärare på KTH.
– De ska våga diskutera och ställa frågor som de uppfattar som dumma, utan att känna att de gör bort sig.

Ulf Carlsson , lärare och labbchef vid avdelningen för ljud och vibrationer, vill ständigt utveckla pedagogiken. Både för studenternas och sin egen skull.

I en intervju i KTH:s personaltidning Campi  berättar han att han brukar använda ”flipped classroom”, en pedagogisk modell som innebär att studenterna kommer väl förberedda inför föreläsningen.

Den schemalagda tiden används till att kontrollera, vid behov korrigera och sedan fördjupa kunskaperna. I början av föreläsningen svarar studenterna på kontrollfrågor, anonymt. Är det för många som inte svarat rätt får de diskutera i grupper och så blir det samma frågor en gång till.

– Vi kan ägna tid åt det som är svårt och fördjupa kunskaperna, genom bland annat praktiska demonstrationer.

Inför föreläsningarna lägger Ulf Carlsson upp egna klipp på Youtube, med insprängda frågor för att studenterna ska kunna se om de hänger med.

Ulf Carlsson ändrar ganska mycket i sina föreläsningar. Det kan ta fyra, fem år innan han tycker att de fått en bra form.

– En del har lättare att ta till sig information i bild och ljud än enbart i text. Andra måste arbeta med händerna. I vissa kurser tar vi in projekt från industrin, där studenterna till exempel får mäta akustiska egenskaper hos objekt, maskiner eller delar av maskiner. 

När Ulf Carlsson läste på KTH på 1970–80-talen var undervisningen mer traditionell. Lärarna kunde ha besökstid en gång i veckan. Han själv ser till att snabbt svara på mejl och försöker lära sig studenternas namn.

– De kan bli förvånade ”va, vet du vad jag heter och hur det har gått för mig?”

Ulf Carlssons intresse för att utveckla undervisningen tog fart när KTH kring 2005 började ställa krav på pedagogisk utbildning för lärarna.

– Jag började se mina egna kurser i perspektivet av vad pedagogerna säger. Det dök upp massor av idéer för att förnya och förhoppningsvis förbättra kurserna.

Han har arbetat på KTH sedan 1983. Arbetet med att hela tiden utveckla pedagogiken innebär att han håller igång också sitt eget engagemang.

– Som lärare behöver man förnya sig. Att gå på i samma hjulspår skulle bli trist efter ett tag. 

Att av KTH:s studentkår bli utsedd till Årets lärare gav också extra energi.

– Man flyger som på moln. Det ger en jättestor entusiasm och inspiration att ta flera kliv. 

Text: Ann Patmalnieks/Christer Gummeson

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2018-12-12