Det kan vi ha datainsamlandet till

Att skydda den personliga integriteten har aldrig tidigare varit en så aktuellt samhällsfråga som år 2019, något inte minst Dataskyddsförordningen GDPR är ett bevis för.

Du kartläggs dagligen av en mängd olika företag. Hur och vart du reser, och hur du kör din bil. Vad du köper i mataffären och på Systembolaget. Hur ofta du tränar, och din vikt över tid. Allt detta och mer därtill samlas in i form av data när du blippar betalkort, reser, besöker gymmet, använder appar och köper varor på nätet eller i fysiska butiker. Företagen och andra organisationer vet vad du gör.

Nya verktyg för att kartlägga våra liv smyger sig på hela tiden. Snart vänjer sig de flesta med att låsa upp sina mobiler med hjälp av ansiktsigenkänning och det dröjer inte så länge innan familjen glömt bort den smarta högtalarens närvaro i hemmet.

Givet detta uppstår frågan vilka nya tänkbara tjänster och produkter som skulle kunna skapas där vi människor solklart får stöd i vardagen. Helst utan att vår personliga integritet samtidigt går förlorad. Vad är egentligen kundnyttan med all information som konstant samlas in?

Obekväm upplevelse

Donnie SC Lygonis arbetar som innovationsstrateg och affärscoach på KTH Innovation. Han börjar med att backa bandet till hur webben skulle se ut ifall datainsamlingen inte fanns. 

– Personaliseringen av webben visar snabbt hur din upplevelse blir obekväm om du svarar nej på frågan om det är ok att företagens webbplatser sparar information om dig och ditt beteende. Prova att använda webbläsarens inkognitoläge. Varje ny webbsida du besöker vet ingenting om dig, eller vad du kommer från. För varje ny webbplats kommer du att behöva ange om du är prenumerant av en tidning, dina adressuppgifter om du ska köpa något och så vidare. Vi ställs hela tiden inför valet mellan vår upplevda personliga integritet och vår önskade känsla av bekvämlighet, säger Donnie.

Hans egen uppfattning om datainsamling är att det inte sällan samlas in för lite information. Att vi borde gå hela vägen.

– Ta det där exemplet när du får upp reklam för röda mockaskor när du sekunden tidigare köpt exakt denna doja. Vem vill se reklam för samma skor till ett bättre pris när man precis investerat? Ingen vill bli påmind om ett dåligt köp. Med mer datainsamling hade detta kunnat undvikas. Då hade företag istället kunnat göra reklam för ett bra skovårdskit till skorna, eller en väderleksrapport om att inte använda de nya skorna på grund av snöslask imorgon.

Svensk sjukvård kan bli bättre

Exemplet är av trivial natur. Konsumtion är en företeelse bland många som kartläggs, och inte alltid det mest viktiga för människan. Donnie tar sikte på något mer livsnödvändigt, nämligen hur svensk sjukvård skulle kunna bli bättre genom att redan insamlat data används.

– När du besöker din läkare har du en mobiltelefon eller en smart klocka full med viktig och nyuppdaterad hälsoinformation med dig. Trots detta är det din journal det första läkaren plockar fram. Informationen där kan vara årsgammal, eller ännu äldre. Vi kan förstås argumentera för hur kliniskt validerad datat i din mobil är, men faktum kvarstår. Det finns där. Det används inte.

Donnie nämner sina egna besök hos ett antal olika instanser när det kommer till de ryggproblem han dras med. Varje gång får han dra sin historia eftersom det inte finns något gemensamt journalsystem där detta redan är sparat. Det handlar om en trettio minuter lång tämligen komplex medicinsk redogörelse som får repeteras ofta. För ryggkirurger och -specialister, kiropraktorer, massörer och sjuksköterskor. Inte heller finns det en central databas med magnetröntgenbilder dit alla vårdgivare har åtkomst.

– Jag vill ha bästa möjliga vård i varje given situation. Det vill nog de flesta. Dagens situation medger inte detta. 

Nya tjänster enkel match

Att skapa helt nya tjänster baserade på den data som samlas in om oss är ganska enkelt, fortsätter Donnie. Någon superklurighet behövs inte.

– Vi kan börja med kombinera sömndata från mobilen med klockor och träningsappar som Fitbit eller Runkeeper. Du skulle snabbt få reda på om det är idag som det är dags för backintervaller - eller inte. Flera dagligvarukedjor har koll på dina inköp och skickar rabattkuponger. Varför inte kombinera rabatterbjudanden på livsmedel med hälsodata om vad kroppen faktiskt behöver. Vad du får i dig. Hur mycket rör du på dig. Din personliga förbränning. Här skulle också hållbarhet och klimat kunna vägas in.

Med vinterns alla fallolyckor i färskt minne delar Donnie också med sig av exemplet med en halkvarningstjänst. Det behöver inte vara svårare än att kombinera kartor och GPS-data med väder och aktuell snöröjningsstatus som kan skicka ut varningar till medborgarna om att det är glashalt utanför porten. Vips så har vi en ny tjänst som sparar pengar för samhället och besparar medborgarna onödigt lidande.

– Det finns hur många produkt- och tjänsteområden som helst där korslänkade datamängder ger nytta. Det handlar om att förstå nyttan av vi kan åstadkomma och samtidigt säkerställa personlig integritet och säkerhet genom bättre säkerhetslösningar, säger Donnie.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Donnie Lygonis  på 08 - 790 66 23 eller donnie@kth.se.