Det världsunika "lärarundantaget" – vad gäller egentligen?

Vad görs på KTH för att stötta forskare och lärare i en kommersialiseringsprocess?
Vi sammanförde Lisa Ericsson, avdelningschef på KTH Innovation, och Christina Engström, chefsjurist på KTH, till samtal om möjligheter och problem med lärarundantaget och rätten till bisysslor.

Lärarundantaget ger forskare och lärare vid svenska lärosäten rätten till de forskningsresultat som de tar fram i tjänsten. Det är en unik möjlighet för dem att patentera sina resultat och sälja vidare rättigheterna eller starta bolag.

En unik möjlighet, men inte helt okomplicerad – inte minst i de allt oftare förekommande fall då forskningen utförs i större svenska eller europeiska samarbetsprojekt.

Att KTH samarbetar med industrin är viktigt, både för KTH, företagen och för samhället i stort. Men just när det kommer till rättigheterna till resultaten kan det bli problematiskt, konstaterar KTH:s chefsjurist Christina Engström.

– Med anledning av detta har KTH ett avtal som forskare ska underteckna innan de går in i ett forskningsprojekt. Avtalet syftar till att säkerställa att KTH äger rätt att teckna avtal om nyttjanderätter till forskarens resultat. Men det innebär inte att KTH övertar äganderätten till forskarens resultat, säger hon.

Det faktum att det är forskaren som äger resultaten när KTH ska teckna avtal med flera parter i större projekt är ett av problemen med lärarundantaget, menar Christina Engström.

Lisa Ericsson, chef på KTH Innovation, håller med om att det finns vissa problem med lärarundantaget. Det är viktigt att det finns klara och tydliga riktlinjer för vad som gäller och hur man ska agera, menar hon.

– Men lärarundantaget har ju funnits sedan 1949. Lagstiftningen och mycket av det regelverk som styr högskolan och universiteten har inte hängt i utvecklingen vid våra lärosäten.

Det sätt på vilket forskning bedrivs och hur den finansieras ser mycket olika ut jämfört med hur det såg ut i mitten av förra seklet, konstaterar hon.

Lisa Ericsson anser dock att lärarundantaget bör vara kvar. Det är ett nödvändigt incitament för att få med sig forskarna i kommersialiseringsprocessen utan det skulle KTH inte lyckas så väl som man gör, menar hon.

– Vi har visat i flera utredningar att vi är väldigt duktiga på att skapa impact, och att vi kan mäta oss med de bästa universiteten. Jag har besökt både Stanford och MIT och visst de äger rättigheterna. Men problemet för dem är att för att de över huvud taget ska kunna göra något med resultaten så behöver de ju komma åt det som finns i forskarnas huvuden, säger Lisa Ericsson.

– För det behövs det ett starkt forskar-incitament. Det är en unik position för Sverige, som ett litet forskningstungt land, att ha det här lärarundantaget. Det gör att vi kan behålla stjärnor som annars kanske hade försvunnit utomlands, säger hon vidare.

Men trots lärarundantaget är frågan om vem som äger resultaten i större forskningsprojekt inte helt enkel alla gånger, menar Lisa Ericsson.

– Vi har ett projekt som vi har jobbat med där vi tittade på resultatet i ett forskningssamarbete där också industriparter var med. Vi kom fram till att det var 45 olika upphovsmän. Så det är inte alltid så enkelt att det är en enskild uppfinnarjocke som kommer på någonting. Det är väldigt sällan det är så, säger hon.

Juridiska avdelningens avtalsjurister granskar och förhandlar avtal för att säkerställa att KTH tecknar korrekta avtal som tillvaratar KTH:s intressen.
Men också för att tillvarata forskarnas intressen.

– Principen ska vara att den som genererat resultatet ska äga resultatet. Det är själva utgångspunkten. Såvida det inte är fråga om uppdragsforskning där KTH får full kostnadstäckning från ett företag som levererar ett problem som KTH ska lösa, säger Christina Engström.

– Då kan man möjligen börja prata om att företaget ska ha rätt till resultaten, eller en optionsrätt, förutsatt att deltagande forskare accepterat detta.

Andra grundprinciper är att KTH och dess forskare ska kunna forska vidare på resultat och äga rätt att publicera dessa, påpekar hon.

Christina Engström och Lisa Ericsson är överens om att det kan göras mycket mer för att informera internt på KTH om vad som gäller ifråga om lärarundantaget och bisysslor.

– Min rekommendation är att våra forskare inte ska driva företag på KTH-adressen, till exempel hyra lokaler i anslutning till den egna arbetsplatsen. Man ska heller inte sitta på KTH och använda KTH-faxen för att ta emot beställningar till sitt företag. Bara det innebär en sammanblandning, säger Christina Engström.

Ett annat problem som kan uppstå är att forskare söker medel för KTH och samtidigt tar med sitt start up-företag i ansökan, många gånger på grund av att det är vad finansiären vill ha, konstaterar hon.
– Det kan då bli ett jävsmässigt problem snarare än att det är fel att forskaren har det här bolaget.

KTH Innovation, där Lisa Ericsson är chef, är en avdelning på KTH som hjälper forskare och studenter med innovationsutveckling och att starta företag. Avdelningen ger stöd kring patentansökningar och verifiering, och hjälper till att hitta entreprenörer, som tillsammans med forskarna kan driva idén framåt.

Och många använder KTH Innovations tjänster.
– Vi brukar ligga på mellan 250 och 300 unika projektidéer per år. Vårt mål att hjälpa 50 procent forskare och 50 procent studenter – förra året var det 60 procent studenter och 40 procent forskare, säger Lisa Ericsson.

Lisa Ericsson poängterar att långt ifrån alla idéer utvecklas bäst genom att starta ett helt nytt företag.
Ibland är det mycket bättre att etablera samarbete med ett existerade, eller att sälja eller licensiera ut sin lösning, konstaterar hon.'

PERSONLIGT

Lisa Ericsson

Ålder: 42 år
Bor: Åkersberga
Bakgrund: Ekonom med snart 20 års erfarenhet av innovation från universitetsvärlden.
Gör nu: Chef på KTH Innovation.
Det får mig att ticka och gå: Lösningsorienterade personer och kvällspromenader med hunden.

Christina Engström

Ålder: 48 år
Bor: Roslagstull
Bakgrund: 22 års erfarenhet som jurist vid olika myndigheter.
Gör nu: Chefsjurist/avdelningschef Juridiska avdelningen.
Det får mig att ticka och gå: Min familj, förstås. Annat som får mig att må bra är naturen och fysisk aktivitet och helst i kombination (t.ex. löpning, skidåkning och jollesegling).

FAKTA LÄRARUNDANTAGET

-I lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU 1949:345) regleras i vilken utsträckning arbetsgivaren kan ha rätt att överta rätten till arbetstagares patenterbara uppfinningar.
-I paragraf 1 undantas ”lärare vid universitet, högskolor eller andra inrättningar som tillhör undervisningsrätten” från lagen, d.v.s. de anses inte som arbetstagare enligt den lagen.
-I Sverige omfattas lärare, forskare och doktorander av det undantaget, och dessa grupper äger således rätten till sina egna patenterbara uppfinningar även då de kommer till under arbetstid.
-Lärare, forskare och doktorander äger dock rätt att genom avtal, bortse från denna rätt, vilket ibland sker till den som finansierar forskningen. Om man kommer fram till ett kommersiellt intressant resultat är det därför viktigt att kontrollera vem som äger rätten att kommersiellt exploatera resultatet.
Källa: KTH Innovation

FAKTA BISYSSLOR

Lärare vid högskolor har en utvidgad rätt till bisysslor, s.k. FOU-bisysslor, genom 3 kap. 7 § Högskolelagen.
Där regleras att lärare/forskare vid sidan av sin anställning får ägna sig åt forskning och utveckling inom anställningens ämnesområde, under förutsättning att detta inte skadar allmänhetens förtroende för högskolan.
Källa: KTH:s regelverk


Text Håkan Soold

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 15 JUNI, 2016