Digital omställning kräver mod
Universitet och högskolor behöver öka takten inom den digitala omställningen. Annars är risken att andra aktörer som Google tar över kunskapsförmedlingen. Det menade Digitaliseringskommissionens ordförande, KTH-professor Jan Gulliksen, när slutbetänkandet presenterades den 15 december.
Sveriges IT-politiska mål är att vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Men hur ska vi nå målet? Det har Digitaliseringskommissionen sedan 2012 haft regeringens uppdrag att utreda.
I går, efter fyra och ett halvt års arbete, en rad förslag i sju delbetänkanden och fyra temarapporter, presenterade kommissionen sitt slutbetänkande ”För digitalisering i tiden” på KTH.
– Betänkandet sammanfattar vårt arbete och ger en riktning för hur vi tycker att Sverige ska arbeta vidare, säger KTH-professorn Jan Gulliksen.
Kommissionen kommer fram till att Sverige i dag visserligen inte toppar något enskilt område men sammantaget ändå ligger bra till i världen med den digitala omställningen. Starkast är vi inom områden som infrastruktur, befolkningens grundläggande digitala kompetens och andelen IT-specialister.
– Däremot är digitaliseringen av det offentliga vår akilleshäl. Vi kan till exempel se en negativ trend i hur Sverige placerar sig på området e-förvaltning, säger Jan Gulliksen.
Kommissionen kommer i sitt slutbetänkande med fyra rekommendationer till regeringen om hur Sverige ska kunna behålla den tätplats som landet har i dag.
Bland annat tycker kommissionen att Sverige ska inrätta en särskild myndighet med ansvar för att möta digitaliseringens möjligheter och att det spikas en ny digitaliseringsstrategi som ersätter och förnyar den digitala agendan från 2011.
– Dessutom framhåller vi behovet av ett tydligt ledarskap på alla nivåer inom politiken och det offentliga samt att vi brett, för alla medborgare, säkrar den nödvändiga kompetensen i landet när det gäller digitalisering.
Digitaliseringskommissionen och Jan Gulliksen ser gärna att hela utbildningsväsendet lägger in en högre växel för att utnyttja digitaliseringens möjligheter.
– Våra universitet och högskolor är i grunden väldigt långsamma med att förändra och uppdatera sig och nu ser vi att den digitala utvecklingen går långsamt här jämfört med resten av världen. Om vi inte börjar digitalisera vår högre utbildning i mycket snabbare takt ser jag en risk för att universitetens kunskapsförmedling kommer att tas över av Google eller företag som vi i dag inte ens känner till.
Digitaliseringsminister Peter Eriksson konstaterade under presentationen på KTH att även digitaliseringens negativa sidor måste adresseras, till exempel farhågan om att automation och robotisering inom industrin leder till färre jobb.
– Men det betyder inte att det blir bättre om vi låter bli, sa han. En central och viktig del som Digitaliseringskommissionens arbete visar är att vi måste låta modet vara större än rädslan för att vi ska våga ta stegen in i framtiden. Vi ska leda omvälvningen i stället för att låta den överskölja oss.
Text: Per-Ola Knutas