Digitala skyddsronder nytt grepp för bättre arbetsmiljö
System som inte matchar varandra, hundratals mejl på en dag som ligger och väntar på att bli lästa och teknikstrul på mötet är alla delar av den digitala arbetsmiljön. Teknostress har blivit en återkommande ingrediens i jobbet för många- där systemen ibland styr verksamhetsutvecklingen i stället för tvärtom.
– Det här måste vi vända på i samverkan med dem som använder tekniken och systemen, säger Jan Gulliksen, vicerektor för digitalisering på KTH och professor i Människa-datorinteraktion.
Med skärmen framför sig citerar han Arbetsmiljöverkets föreskrift om bildskärmsarbete: ”Arbete vid bildskärm som är starkt styrt eller bundet i fysiskt eller psykiskt avseende eller är ensidigt upprepat får normalt inte förekomma.”
Avgörande för måendet
– Fortfarande tänker vi oftast på den fysiska arbetsmiljön kring hur vi sitter och står vid skärmen. Ergonomin ingår också, men kvaliteten i de digitala stödsystemen och verktygen är avgörande för hur vi mår på jobbet i takt med den ökande digitaliseringen.
KTH har under det senaste året arbetat med en sorts digitala skyddsronder för att kartlägga den digitala arbetsmiljön och se var eventuella risker och problem finns.
– För tio år sedan fanns väldigt mycket fortfarande på papper och blanketter. I dag finns det mesta som verktyg i våra datorer. Hemarbetet under pandemin, där än mer arbete genomfört digitalt, har skyndat på processen.
För att kunna granska och förbättra den digitala arbetsmiljön ska resultaten användas för framtida prioriteringar för verksamheten.
– Vi har mötts med mycket positivt gensvar när vi i ett pilotprojekt tittat på den digitala arbetsmiljön. Ofta kan man se att det kanske inte är systemen i sig utan snarare att man som användare kanske inte fått rätt utbildning eller en oklar ansvarsfördelning som krånglar till det ytterligare, säger Jan Gulliksen.
Pionjär på området
Under en digital skyddsrond besöker exempelvis skyddsombud, närmaste chef och någon från IT-supporten i samlad tropp en kollega vid arbetsplatsen för att se vad det kan finnas för svårigheter i den digitala arbetsmiljön.
Enligt Jan Gulliksen är KTH något av en pionjärer på området och står sig bra bland svenska universitet. Utifrån forskning inom digitalisering och arbetsmiljö har KTH bidragit till att utveckla en svensk standard för hur man ska arbeta med de digitala skyddsronderna eller användarbarhetsronderna som det också kallas för att se hur användarnas verklighet på jobbet ser ut.
Genom att använda standarden kan en arbetsgivare, som har ansvar för arbetsmiljön, förbättra integreringen av den digitala miljön i arbetsmiljöarbetet.
– En bra digital arbetsmiljö och väl genomförd digitalisering är avgörande för att öka både kvalitet och effektivitet inom en organisation. Mycket av de resurser som satsas på dyra system riskerar annars att gå till spillo och användarnas digitala kompetens kommer inte till sin rätt.
Om digitaliseringen inom utbildning: "Vi befinner oss i en process där digitalisering av kurser bland annat innebär att istället för att undervisa 25 studenter kan vi undervisa 10 0o0 världen över i framtiden vilket gör att utbildningen demokratiseras. Undervisning och examinationer blir möjliga i allt fler flexibla format som kan anpassas efter den enskilda studenten."
Om digitalisering inom forskningen: "Här finns otroligt mycket att göra kring open science och göra forskningsdata tillgängliga för fler. Det gagnar alla och ökar den generella kunskapsnivån."
Om framtidens arbetsliv: "Vi kommer sannolikt arbeta några dagar i veckan hemma och några på arbetsplatsen vare sig vi vill eller inte. Flexibilitet blir ett ännu tydligare ledord."
Text: Jill Klackenberg