Effektivt miljöarbete måste ta hänsyn till osäkra faktorer

Sällan finns det en enda förklaring till varför miljöförbättrande insatser inte får avsedda effekter. Men att nonchalera kvantifierbara osäkerheter och risker för misslyckanden vid olika beslut kring miljöinsatser är en allmänt viktig förklaring för de problem som finns med att förbättra vattenmiljön. Ett exempel är försöken att återställa metallförorenade vattendrag eller övergödda sjöar och hav, som Östersjön.

När miljön inte förbättras ökar risken att förtroendet för miljöinsatserna, och även för Sverige som föregångsland i miljöarbetet, raseras. Det menar Christian Baresel, som tillsammans med forskarkollegor på Stockholms Universitet och SLU kommit fram till att ett fruktbart och effektivt vattenmiljöarbete kräver hänsyn till osäkerhet med hjälp av kvantitativa metoder. Nästa vecka disputerar han på KTH med sin avhandling ”Miljöförvaltning av vattensystem under osäkerhet”.

– Vid beslut om miljöåtgärder måste man ta hänsyn till de osäkerheter som finns om storskaliga samband mellan orsak och verkan. Då ökar chansen avsevärt att åtgärderna ger önskvärda resultat till lägsta möjliga kostnad, säger han.

En hel del insatser som gjorts för förbättring av Östersjöns miljö under senare år har inte fått avsedda effekter. De aktuella resultaten pekar på att en viktig orsak till detta är just att man nonchalerar osäkerheten om de komplexa samband som finns mellan olika föroreningskällor i landskapet, och den belastning de medför på mottagande vattenmiljöer.

– Natur- och teknikvetenskapliga fakta, inklusive kvantifiering och rationell hantering av de osäkerheter som finns, måste finnas med i miljöarbetet. Annars är risken stor att miljöpolitiken blir resultatlös eller ineffektiv, kostar för mycket för alltför små resultat, och förlorar sin trovärdighet nationellt och internationellt, säger Christian Baresel.

Avhandlingens titel: Miljöförvaltning av vattensystem under osäkerhet

Magnus Myrén