Till innehåll på sidan

Ekonomipris för ansats att mildra fattigdom

Föreståndaren för KTH:s Global Development Hub kommenterar Nobels ekonomipris

Foto: Kyle Glenn/Unsplash
Publicerad 2019-10-14

Årets Nobelpris i ekonomi (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne) går till tre USA-baserade ekonomiforskare, ”För deras experimentella ansats för att mildra global fattigdom.”
– Det är glädjande att ekonomiforskning om de allra fattigaste i samhället uppmärksammas, säger Jesper Vasell, föreståndare för KTH Global Development Hub.

För sitt arbete med att mildra fattigdomen i världen tilldelades Abhijit Banerjee, MIT, Esther Duflo, MIT, Michael Kremer, Harvard, årets ekonomipris under måndagen.

De belönades bland annat för sättet att genomföra forskningsprojekt genom studier av enskilda, konkreta samhällsaspekter, som utbildning, hälsa, mikrokrediter och jordbruk.

Precis som den forskning som nu får Nobelpris visar, så får projekten inte stanna vid att se fattigdom som ett makroekonomiskt eller nationalekonomiskt problem, säger Jesper Vasell.

– Det är positivt att priset belönar forskningsresultat som kan leda praktiken inom fattigdomsbekämpning åt rätt håll, säger Jesper Vasell.

– När den här sortens uppmärksamhet ges till globala hållbarhets- och fattigdomsfrågor vaknar allt fler människor till för att något faktiskt kan göras – när det verkligen syns att fattigdom kan bekämpas effektivt.

Jesper Vasell var med och startade  2017, och har sedan dess drivit flera projekt där ingenjörsstudenter från olika länder tillsammans hittat lösningar på samhällsproblem i respektive hemländer.

I dagsläget lever fler än 700 miljoner människor på jorden i extrem fattigdom. Vilka lokala projekt i tredje världen ser du som mest akuta att fokusera på för att åtgärda missförhållanden?
– Precis som den forskning som nu får Nobelpris visar, så handlar det om projekt som inkluderar arbete ända ner till individnivå. Projekten får inte stanna vid att se fattigdom som ett makroekonomiskt eller nationalekonomiskt problem.

– De insatser som görs i fattiga områden måste utgå från lokala förhållanden och från verkliga människor. Dessutom är insatser som ger kvinnor större inflytande av godo för den ekonomiska utvecklingen i världen.

Kan du ge exempel på aktuellt projekt som drivs genom Global Development Hub?
– I år har vi bland annat undersökt hur odling i vatten istället för i jord skulle kunna ge förbättrade levnadsförhållanden och försörjning på småskaligt jordbruk i Kenya. Exemplet är helt i linje med idén att försöka lyfta människor ur fattigdom.

– När jordbruk blir säkrare och mer hållbart leder det till förbättrade levnadsförhållanden, som i sin tur ger ringar på vattnet – bland annat förbättrad utbildning och bättre sjuk- och hälsovård för nästa generation.

Hur ser dina visioner ut för Global Development Hubs verksamhet de närmaste åren?
– Jag hoppas att våra projekt ska förbättra människors liv både i våra afrikanska samarbetsländer och i Sverige.

Text: Katarina Ahlfort
Foto: Håkan Lindgren

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2019-10-14