Eliten inom nanoteknik samlas i Stockholm
Måndag till fredag, 2–6 juli, samlas närmare 2 000 forskare från hela världen i Stockholm för att diskutera frågor kring nanoteknik. Hur nanopartiklar kan användas för att rena avgaser, datalagring med hjälp av magnetiska strukturer, och material nästan utan friktion är några av ämnena som de 130 talarna tar upp under veckan.
Framtidens tekniklösningar kommer att domineras av tillämpningar som baseras på nanoteknik – fysikaliska och kemiska fenomen som uppträder i mycket små strukturer. Storleksordningen är en miljarddels meter, alltså nära de dimensioner som gäller för enskilda atomer.
– Nanotekniken påverkar redan i dag nästan alla teknikområden, och ger oss bland annat bättre mediciner och datorer men även tyger som inte går sönder eller behöver tvättas. Andra exempel är material nästan utan friktion och förbättrade solceller. Den kunskap som nanotekniken ger oss om vad som händer på atom- och molekylnivå innebär helt nya möjligheter att detaljstyra vad som händer i olika förlopp, säger Ulf Karlsson, professor i materialfysik vid KTH, som ansvarar för programmet under veckan.
Många av de inbjudna talarna leder forskningsgrupper i den absoluta forskningsfronten. Gabor Somorjai från Berkeley, tar upp hur nanopartiklar kan användas inom katalys vid till exempel avgasrening.
– En fortsatt utveckling inom nanokatalys och ytkemi är helt nödvändig för att vi på allvar ska kunna reducera utsläppen av växthusgaser, och klara omställningen till ett energimässigt ”hållbart” samhälle, konstaterar Ulf Karlsson.
Till konferensen i Stockholm kommer även Don Eigler, USA, vars bild med järnatomer på en kopparyta för många har blivit definitionen på nanostrukturer (se bildlänk nedan). Han arrangerar ett speciellt seminarium om svepelektronmikroskopi vid låga temperaturer – en förutsättning för att kunna förstå de elektroniska reaktioner som styr allt från syremolekylens rörelse till egenskaperna hos en supraledare.
Magnus Myrén