ERC-anslag till Sverker Sörlin

Publicerad 2018-04-17

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH, är en av tio svenska forskare som får anslag i Europeisk forskningsrådet ERC:s utlysning av medel till seniora forskare – ERC Advanced Grants. Han får det för att genomföra en historisk studie av hur miljöstyrningens uppkomst och utveckling.

– Det känns fantastiskt och det är ett erkännande för en forskningsinriktning på modern miljöhistoria i anslutning till kunskap, policy och hållbarhet som vi satsat på här på KTH. Jag har varit med och byggt detta forskningsfält sedan slutet av 1980-talet, först i Umeå där jag fick en professur 1993, och sedan dess också internationellt, säger Sverker Sörlin.

Titeln på studien som han får ERC-anslag för är “The Rise of Global Environmental Governance: A History of the Contemporary Human-Earth Relationship”. Han konstaterar att anslaget är viktigt eftersom det möjliggör en djupare historisk förståelse av ett av de viktigaste policyområdena i vår tid, förvaltningen av miljön och därmed planeten i stort.

– En tidig händelse i den utvecklingen var FN:s miljökonferens i Stockholm 1972. Men rötterna går ännu längre ner till det moderna miljöbegreppets uppkomst strax efter andra världskriget och organisationer som UNESCO och vetenskapsunionen ICSU. Det är högaktuellt nu när vi söker efter breda transformationer till hållbara och fossilfria samhällen, säger Sverker Sörlin.

Under arbetet hoppas han och hans forskargrupp kunna uppmärksamma femtioårsminnet av FN-konferensen 2022.

– Stockholm är för övrigt en viktig stad i den här historien. Den var, och är ännu, en internationell knutpunkt för det internationella miljö- och klimatarbetet, både politiskt och vetenskapligt. Det ska jag undersöka närmare, säger Sverker Sörlin.

Totalt delar Europeiska forskningsrådet ut cirka 650 miljoner euro till 269 forskare i den här utlysningen. Och för Sverker Sörlin är anslaget ett rejält tillskott till verksamheten.

– ERC har aviserat full pott, alltså 2,5 miljoner euro. Med interna matchningsbidrag från KTH är det värt en bra bit över 3 miljoner euro. Det ger en väldig frihet för en forskningsledare, säger han.

Det här anslaget innebär att Sverker Sörlins avdelning har fått ERC-anslag tre år i rad (Starting Grant 2016 och Consolidator Grant och Advanced Grant 2017). Det innebär också att KTH har fått ERC-anslag inom samhällsvetenskap och humaniora tre år i rad, vilket är rätt anmärkningsvärt för ett tekniskt universitet.

– Detta är mycket ovanligt. Inom humaniora tror jag knappast att det förekommer någon annanstans, åtminstone i de nordiska länderna, att en enda institution stöds så rikligt av ERC, säger Sverker Sörlin.

Han påpekar att hans avdelning har arbetat länge med att strategiskt utveckla denna originella forskningsmiljö för miljöinriktad humaniora med förankring i historia.

– Det verkligt unika vi har lyckats med är att få våra fantastiska forskare att samarbeta inom teman och team som både ger nya vetenskapliga insikter och bidrar till att attackera stora samhällsfrågor. Och vi gör det i en tid när insikterna växer på många håll om att djup, engagerad humanistisk kunskap behövs mer än någonsin, säger Sverker Sörlin.

Avdelningens unika profil har gjort att dess internationella status har vuxit, konstaterar han.

– Det accelererade när vi inrättade KTH Environmental Humanities Laboratory i början av 2012 med stöd av en donation av Carl Bennet. Jag tror man kan säga att vi tillhör de institutioner i världen som just nu leder utvecklingen av humanistisk miljöforskning, säger Sverker Sörlin.


Håkan Soold
 

Till sidans topp