Fokus på det hållbara arbetet

I en fallstudie av ett medicintekniskt företag ska hon undersöka hur processerna kring ledarskap och organisering kan stärka medarbetarnas välmående och kreativitet. Förhoppningen är att andra teknikområden ska kunna lära sig av den medicintekniska branschen och nå samma framgångar inom innovationsområdet.

Kristina Palm forskar sedan flera år om det hållbara arbetet: Hur kan man skapa arbeten som både är ekonomiskt konkurrenskraftiga och mänskligt utvecklande? I sin avhandling ”Det riskabla engagemanget” undersökte hon arbetsvillkoren för fem projektledare som hon karaktäriserar som hårt arbetande eldsjälar. För fyra av dem var arbetsuppgifterna övermäktiga och projekten havererade.

Avhandlingens slutsatser ligger i linje med den forskning som studerat liknande fenomen på den svenska arbetsmarknaden: Den engagerade medarbetaren är visserligen guld värd för en arbetsgivare, men det finns också risker inbyggda. Det gränslösa engagemanget kan leda till återvändsgränden utbrändhet.

– Det är viktigt att chefer och andra ansvariga är uppmärksamma på den engagerade medarbetaren. Ledningen måste sätta gränser när det behövs och man ska försöka att inte dela ut omöjliga uppdrag, säger Kristina Palm, forskare och lärare vid KTH:s avdelning för industriell arbetsvetenskap.

Positivt för arbetsklimatet

Nu ska hon använda sina kunskaper om ledarskap och organisering för att studera de positiva erfarenheter som finns inom det medicintekniska innovationsområdet. Branschen är en de snabbast växande och brukar lyftas fram som en Sveriges framtidsbranscher inom teknikområdet.

Undersökningen baseras på fältstudier hos ett medicintekniskt företag som är erkänt duktigt på innovationer.

Palms studie ska i detalj röna ut hur arbetsprocesserna ser ut på företaget. Bland annat kommer ledningsprocesserna att skärskådas: Hur interagerar exempelvis cheferna med sina medarbetare i fysiska möten, mejl och samtal? Både företagets chefer och utvecklare kommer att djupintervjuas, observeras och tillsammans med Kristina Palm utveckla kunskap i ”action learning-grupper”.

– Jag vill få fram vad de gör som är bra och gynnsamt för medarbetaren och arbetsklimatet. Jag hoppas kunna hitta positiva erfarenheter och ta det vidare som goda exempel.

Särskild uppmärksamhet kommer studien ägna åt hur företagets ledarskap och organisation hanterar eldsjälsproblematiken.

Individens eget ansvar

– Precis som vid arbetet med min avhandling kommer jag att få möta ett starkt engagemang hos dessa personer. Inom den här typen av uppdrag kan jobba hur mycket som helst. Det finns alltid förbättringar att göra och det kan vara svårt att bestämma sig för att man är färdig och klar. Det finns en oändlighet i det hela som kan vara skadlig för medarbetaren. Och då ligger det på både individens och organisationens ansvar att ta tag i det.

Kristina Palm ska även studera hur sjukvården implementerar de innovationer som företaget tagit fram. Hur ser steget ut från att en ny teknisk produkt tas fram tills att den tas i bruk inom vården? Tekniska förändringar leder ofta till organisatoriska förändringar som kan vara påfrestande för individen, så även här kommer perspektivet hållbarhet att vara i fokus, konstaterar hon.

Palms forskningsstudie finansieras till 50 procent av anslag från Vinnova-programmet VINNMER som syftar till att förstärka möjligheterna till forskarmeritering efter doktorsexamen. Programmet riktar sig till disputerade forskare inom områden som behöver en bättre könsbalans på senior nivå. Den andra hälften av finansieringen står Industriell arbetsvetenskap vid KTH för.

– Som ung forskare är det tuffa villkor för att få medel. Det här anslaget har gett mig en enorm möjlighet. Nu får jag goda chanser att publicera mig i tidskrifter och på så sätt meritera mig som forskare, säger Kristina Palm.

Christer Gummeson