Till innehåll på sidan

Folkhälsa främjas genom sociala medier

Nio personer sittandes vid ett mötesbord med TV-skärm i bakgrunden.
Statstjänstemän i Rwanda och Etiopien utbildas på distans i folkhälsa och sociala medier. (Foto: Onelearns)
Publicerad 2021-10-14

Att behärska sociala medier kan vara en väg för att förbättra folkhälsa och bekämpa fattigdom i utvecklingsländer. I en online-utbildning som leds av KTH och Mälardalens högskola har statstjänstemän och andra beslutsfattare i Östafrika fått ny kunskap och inspiration.

Programmet riktar sig till personer som har makt att påverka ländernas utbildningssystem, hälsoutveckling och tillgång till mat. I den första kursomgången deltog tjänstemän från myndigheter och departement tillsammans med beslutsfattare från frivilligorganisationer, alla från Rwanda och Etiopien.

Tanken är att både utbilda inom ämnesområden som hälsovård och näringslära och samtidigt förmedla kunskap om digitala verktyg för att driva informationskampanjer om folkhälsa, inte minst gentemot fattiga på landsbygden.

Porträtt av Olle Bälter.
Olle Bälter.

– Kursen är ett slags hjälp till självhjälp, säger Olle Bälter , lektor i datavetenskap och en av initiativtagarna till utbildningen.

Ett av undervisningsämnena, hälsolitteracitet, handlar om förmågan att söka, hitta, förstå och bedöma hälsoinformation från elektroniska källor och att tillämpa den kunskapen för att främja god hälsa och livskvalitet.

– Om man från statens sida vill driva en kampanj måste man göra det så man får den effekt man är ute efter. Ibland ägnas, i all välvilja, stor möda till informationssatsningar som kanske fungerar på utbildade stadsbor, men desto sämre bland den resurssvaga befolkningen ute på landet, säger Olle Bälter.

Undernäring och övervikt

Flera östafrikanska länder har stora utmaningar inom folkhälsan. Ett utbrett problem är personer som lider av både undernäring och övervikt, ofta på grund av för energirik mat som inte innehåller tillräckligt med näringsämnen. Många barn drabbas även av ”stunting” – fysiologiska och kognitiva konsekvenser av att de får för lite energi och näringsämnen under sina första 1000 dagar i livet.

– Bönder säljer sina grödor på marknaden och köper söt, näringsfattig mat för pengarna. Om man bara kunde få dem till att äta det som odlas i stället skulle mycket vara vunnet.

Pandemin har inte varit något hinder för projektet. Kursen togs redan från början fram som en distansutbildning. Den bygger på en särskild metodik, Open Learning Initiative, (OLI), som utvecklats vid amerikanska Carnegie Mellon University och även används vid Stanford University.

Den bärande idén är att kursdeltagare inte ska ägna mer tid åt studierna än absolut nödvändigt.

Halverad inlärningstid

– Jag menar att det här är den effektivaste metoden vi kan erbjuda. Inlärningstiden halveras jämfört med traditionell undervisning, säger Olle Bälter.

Responsen från första årets deltagare har varit översvallande positiv berättar han. Åtta av tio tyckte att deras kunskapsnivå ökat markant, sju av tio ansåg att deras förmåga att driva utveckling inom området förbättrats väsentligt. En läkare som deltog startade omgående en kampanj på Facebook i syfte att minska smittspridning av covid-19.

– Det här är ett steg i att föra utvecklingen framåt. Vi har utbildat 25 personer och nu blir det deras uppdrag att ta det vidare. Ett tydligt resultat är att de blivit mycket mer bekväma i att använda digitala verktyg i syfte att påverka och förändra.

Nyligen startade en ny kursomgång inom projektet, som liksom tidigare finansieras av Svenska institutet. Antalet deltagare har fördubblats och nu ingår även Kenya i programmet.

Text: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2021-10-14