Forskarna tar med sig Antarktis hem

Det historiska huset på Snow Hill-ön där Nordenskjöld och hans forskare tillbringade två vintrar. Glaciären och permafrostkullen under huset håller på att tina bort.

NYHET

Publicerad 2019-12-04

Snart är det 110 år sedan den första svenska Antarktisexpeditionen anlände till världens sydligaste kontinent. I syfte att dokumentera, bevara och lyfta minnet av Otto Nordenskjölds resa till Antarktiska halvön står forskare i begrepp att besöka lämningarna. Expeditionen har initieras av KTH-forskare och bland dem återfinns Kati Lindström och Dag Avango. På agendan står också att tillverka pingvin- och sälvänliga skyltar.

CHAQ 2020 heter den argentinsk-svensk forskningsexpedition som i januari nästa år beger sig till Antarktis. Målet är att samla in data till forskningsprojektet CHAQ som i sin tur går ut på att studera processerna hur kulturarv skapas och bevaras på Antarktis. Detta ska ske med fokus på välkända kulturarv kopplade till tidig forskning och upptäcktsresor, men också lämningar från tidig val- och sälfångst.

– Forskningsexpeditionen har som mål att bidra till bevarandet av materiella lämningar från den första svenska Antarktisexpeditionen 1901-1903 och att tillgängliggöra dessa genom så kallad virtuell verklighet och 3D-representationer, berättar Kati Lindström, en av forskarna på expeditionen.

Under förra veckan har expeditionsmedlemmar samlats i Abisko för fältträning. På bilen från vänster till höger: Dag Avango (LUT/KTH), Kati Lindström (KTH), Gunnar Almevik (GU) och Jonathan Westin (GU).

Kulturarvets vikt diskuteras

Hon berättar vidare att två andra mål är att dokumentera klimatförändringars inflytande över Antarktiskt kulturarv, samt bidra med material till en utställning om expeditionen på den argentinska forskningsstationen Esperanza.

Varför är det då viktigt att bevara detta kulturarv med koppling till forskningsstationer och andra mänskliga aktiviteter som finns på Antarktis? Det är en fråga forskarna själva ställer sig.

– Vem är det som bestämmer vad som är ett kulturarv? Av vilka anledningar? Hur argumenterar de för sin sak? Kulturarv, på Antarktis så väl som i resten av världen, kan ha olika betydelser. Ibland är dessa lätta att se, till exempel när de är ekonomiska med tanke på turism; politiska när kulturarvet fått betydelse för en nation eller bidrar till en grupps identitet. Oftast är det diffust, en blandning av olika betydelser.

När det kommer till Antarktis så handlar det bland annat om vilka som får ta del av kulturarvet. Det är exempelvis inte så många som kan ta sig till dit.

Drönare och laser

Det är här dokumentationsdelen av expeditionen kommer in. Dag Avango (KTH/LTU) och Jonathan Westin (GU) kommer med hjälp av drönare dokumentera hela området, medan Jonathan och Gunnar Almevik (GU) kommer använda laserscanner och speciella kameror för återskapa framför allt det hus - Snow Hill hut - som uppfördes av Otto Nordenskjöld.

– Tanken med virtuell verklighet är kunna sätta på sig VR-glasögon i ett svenskt museum och kunna "gå runt" i huset och titta närmare på föremål. Det handlar också om att prova olika dokumentationstekniker i denna typ av extrema miljöer. Vi tror att en sådan här dokumentation kan minska tiden man behöver i fält. Det hjälper oss också bedöma klimatförändringars påverkan på själva byggnaden som står på tinande permafrost.

En av saker som forskarna ska ta med till Snow Hill är en automatisk väderstation som ska hjälpa kontrollera hur er väderförhållandena vid det skyddade huset. Under fältträningen fick forskarna också öva på att montera det.

Berätta om pingvinskyltarna!

– Det är ett roligt sidoprojekt. Det handlar om att tillverka pingvin- och sälvänliga pelare till tre skyltar som finns på Pauletön för att uppmärksamma den aktuella expeditionen. Man kan tro att det är enkelt, men det är det inte. Pelarna ska vara ofarliga för pingviner - inga skarpa kanter och viss höjd - och sälar (de ska inte kunna klämmas fast mellan pelarna). Materialet måste kunna stå emot mycket kyla, saltvatten, vind och fågelavföring utan att drabbas av korrosion. De ska vara lätt att transportera i en mindre gummibåt och gå att uppföra utan tunga verktyg. 

Christopher Hulme-Smith, materialforskare på KTH, har tillsammans med studenten Isha Patankar tittat närmare på materialval. Den ursprungliga designen har Martin Avila på Konstfack stått för. Företaget Sandvik håller för närvarande på att tillverka pelarna just nu.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Kati Lindström på 072 - 875 15 50 / kati.lindstrom@abe.kth.se eller Lize-Marié van der Watt på 070 - 978 53 19 / lizemarie.vanderwatt@abe.kth.se.

Faktaruta

  • Forskningsprojektet CHAQ finansieras av Vetenskapsrådet och är baserat vid KTH:s avdelning för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö. Förutom KTH ingår Polarforskningssekretariatet, Riksantikvarieämbetet, Luleå tekniska universitet, Göteborgs Universitet, Argentine Antarctic Institute - Dirección Nacional Antártico (Argentina).
  • De forskare från som ingår i arbetet - förutom Kati Lindström och Dag Avango - är Lize-Marié van der Watt (KTH), Gunnar Almevik och Jonathan Westin (Göteborgs universitet) samt Pablo Fontana (Argentine Antarctic Institute, IAA).