Till innehåll på sidan

Först månen, sedan Mars

Publicerad 2015-09-10

– Grunden till vårt senaste EU-finansierade forskningsprojekt, om hur muskler och skelett påverkas av låg syrehalt och inaktivitet, är att vi vill sätta folk på Mars, berättar Ola Eiken. Och för att göra det måste vi först placera människor på månen, för att träna inför Marsexpeditioner.

Nu pratas det om att skapa habitat på månen, för att astronauter ska kunna gå in och ut ur rymdmiljö i forskningssyfte.

– Vi kan av tekniska och medicinska skäl inte ha fullt lufttryck inne i habitaten, eftersom astronauterna måste leva i sänkt lufttryck för att inte drabbas av tryckfallssjuka (dykarsjuka) när de går mellan miljöerna, säger Ola Eiken.

Ola Eiken

Sänkt lufttryck medför sänkt syretryck, med syrebrist som följd. Eftersom ökad syretillförsel inte är möjlig på grund av brand- och explosionsrisk, innebär astronauternas tillvaro på ett habitat både reducerat lufttryck och syrebrist.

– Vi behöver ta reda på hur människan påverkas av det innan vi bygger habitaten.

I studier har Ola Eikens forskarteam simulerat och ”överdrivit” situationen i framtida habitat på månen genom att studera testpersoner som i tre veckor varit ”sängliggande med syrebrist” (de fick andas syrefattig inandningsluft).

– I nästa steg gjordes tester där de andades normal luft men var sängliggande. Som sista steg fick testpersonerna andas syrefattig luft, men vara uppe och gå. Resultaten visade bland annat att personer som legat till sängs hade sämre balans när de reste sig, men att de som samtidigt utsatts för syrebrist blev mindre yra i huvudet och klarade sig bättre då de reste sig upp.

– Vi vet inte varför det är så här, men det är spännande, säger Ola Eiken. Resultaten av EU–studien, som ännu inte är helt klara, väntas ha betydelse även för äldre och sjuka i samhället, inte minst för den ökande patientgruppen med lungsjukdomar av typen KOL. De drabbade blir ofta stillasittande och inaktiva, som kan leda till bland annat nedsatt funktion i muskler och cirkulationsorgan.

FAKTA TRYCKKAMMARE

  • I SAPCs laboratorielokaler finns bland annat en tryckkammare på en atmorsfärs skillnad (det vill säga cirka 10 000 meter över havet) för studier om höghöjdsträning.
  • I labbets mer extrema högtryckkammare kan studier göras med drygt 15 atmosfärers skillnad.
  • Längre studier, där testpersoner vistas i tryckkamrarna veckovis, genomförs inte längre eftersom de i vissa fall har lett till att deltagare drabbats av hallucinationer och depressioner.
     

Text Katarina Ahlfort

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 10 SEPTEMBER, 2015

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2015-09-10