Första kartläggningen av cancer utförd
Nu har den första så kallade cancercellinjen i Sverige DNA-sekvenserats på Stockholms nya Science for Life Laboratory, ett nationellt forskningscenter som bland annat drivs av KTH. Kartläggningen ger en bild av hur cancer ser ut och är ett steg i riktningen mot bättre förståelse för hur cancer uppstår.
I den första kartläggningen av cancercellinjen handlar det om att visualisera den kompletta genetiska koden från celler med ursprung i en form av skelettcancer.
I celler med samma ursprung har bland annat forskarna också under lång tid ägnat sig åt att kartlägga alla människans proteiner inom det stora Protein Atlas-projektet, och förhoppningen är nu stor att de ska kunna tillgodogöra sig information om hur förändringar på proteinnivå hänger ihop med förändringar i cellens DNA.
Alltså, genom att kombinera informationen från DNA-sekvenseringen med data över proteinuttryck i cellinjen hoppas forskarna kunna få ökad förståelse för arvsmassans påverkan vid utvecklingen av cancer.
– Vårt mål är att skapa gränsöverskridande forskning där den nyvunna kunskapen ska kunna användas för att göra landvinningar inom bland annat det medicinska området, säger Joakim Lundeberg, genforskare på KTH och ansvarig för cellinjestudien på Science for Life Laboratory.
I studien har han och kollegorna efter noggrann bioinformatisk analys kunnat karakterisera ett antal avgörande drag hos cancercellinjen, som kallas U2-OS.
– Kännedomen om olika viktiga omstruktureringar och mutationer i arvsmassan kan i kombination med redan befintlig data på proteinnivå vara till stor framtida hjälp i tolkningen av sjukdomsbilder till följd av olika cancerformer, säger Pelin Akan, som står för majoriteten av själva forskningsarbetet.
Han tillägger att informationen som kartläggningen givit är mycket omfattande.
– När jag ser den här kartläggningen blir jag otroligt ödmjukt inför cancer. Det är inte helt enkelt att utröna vad som är hönan eller ägget i detta kaos, säger Joakim Lundeberg.
Samtidigt är kartläggningen ett steg i riktingen mot bättre förståelse för hur cancer uppstår. Exempel på det är när vissa gener tappat sina normala funktioner, något som framgår av kartläggningen.
– Delar av kartläggningen visar till exempel att en del av kromosomen är borta. Om det i denna del låg en kontrollfunktion, en mekanism för att hålla koll på celltillväxt som blir okontrollerad vid cancer, kan det ge en fingervisning vad som hänt, säger Joakim Lundeberg.
För mer information, kontakta Joakim Lundeberg på 08 - 524 81 469 / joakim.lundeberg@biotech.kth.se eller Pelin Akan på 08 - 524 81 452 / pelin.akan@scilifelab.se.
Peter Larsson