Första trådlösa elbusslinjen i Norden

Sverige har satt det ambitiösa målet att införa en fossilfri fordonsflotta år 2030, vilket är ett viktigt steg mot målet om ett koldioxidneutralt samhälle som ska uppnås år 2050. Kollektivtrafiken och särskilt busstrafiken spelar en viktig roll för att uppnå detta mål. Det eftersom kollektivtrafik som drivs med el möjliggör minskade utsläpp och energiförbrukning, samt mindre buller i vår trafikmiljö.

Men ingen hållbarhet om den inte också är lönsam, och därför har KTHs forskare tittat på den ekonomiska aspekten i att använda trådlös (induktiv) laddning för bussar i linjetrafik samt vad som kan hindra näringsliv och operatörer att implementera den nya tekniken.

Maria Xylia, forskarstuderande vid KTH, har skapat en modell som identifierar busslinjer som är energilönsamma för eldrivna fordon. Modellen kan appliceras på vilken stad som helst men hon har fokuserat på Stockholm. Modellen, som utvecklats i samarbete med International Institute for Applied System Analysis (IIASA), identifierar också vilka är de optimala laddningsplatserna längs de elektrifierade busslinjerna.

Samtidigt forskar Maria Xylida om vilka tekniska, institutionella och policy-förutsättningar som finns för att flytta från en demonstrationsfas till en fullskallig elektrifiering av bussar i kollektivtrafik.

– Modellen visar att kostnaderna för att driva ett bussnät där el ingår inte skiljer sig så mycket från de kostnader vi har för närvarande. Med denna modell visar vi att investeringarna i infrastruktur som krävs balanseras med de lägre kostnaderna för el som bränsle för bussarna. Samtidigt uppnås betydande minskningar med nära 50 procent av utsläpp och energiförbrukning, säger Maria Xylia.

– Vi kan se att det är ekonomiskt och miljömässigt lönsamt att elektrifiera kollektivtrafiken, men vi ser också att de inblandade aktörerna är splittrade och osäkra på hur frågan ska drivas vidare från forskning och försök till verksamhet, säger Peter Georén, föreståndade för Integrated Transport Research Lab (ITRL) vid KTH.

Rami Darwish, forskarstuderande vid KTH, har intresserat sig för eventuella hinder för genomförande och potentiell tillväxt till följd av den nya tekniken. Detta underlag ger en förståelse för hur ny teknik kan kommersialiseras och bli verklighet bortanför forskningsprojektet.

– Det är ibland lättare att uppfinna saker än att använda dem kommersiellt. Tekniska genombrott kräver ofta helt nya förhållningssätt som tar tid att utarbeta, säger Rami Darwish.

– Kollektivtrafik som drivs med el ger minskade utsläpp och buller i vår trafikmiljö och den induktiva tekniken är säker, effektiv och osynlig. Samtidigt som 755an är en vanlig busslinje är det också en möjlighet att utvärdera hur den här tekniken fungerar och accepteras av trafikanter i linjetrafik. Erfarenheterna blir mycket värdefulla inför kommande satsningar på en hållbar kollektivtrafik, säger Peter Georén.

Forskningen finansieras av Energimyndigheten och görs i samarbete mellan KTH, Scania, SL, Vattenfall och Södertälje kommun för att utveckla en tyst och hållbar kollektivtrafik.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Rami Darwish på rami.darwish@indek.kth.se , Peter Georén på 070 - 694 95 63 /  peterg@kth.se eller Maria Xylia på 08 - 790 74 41 / maria.xylia@energy.kth.se .