Förvandlar djurmat till människoföda

NYHET

Publicerad 2017-04-11

Varje år används hundratusentals ton svenskt vetekli till djurfoder. Nu har forskare hittat ett hållbart sätt att förädla kliet så att det istället kan användas till något värdefullare. Som miljövänligt emballage till livsmedel, medicinkapslar eller tillsats som ger matvaror goda hälsoeffekter.

Varje år produceras cirka sex miljoner ton spannmål i Sverige. 50 procent av produktionen består av vete och tio procent av denna mängd är vetekli, skalen som omgärdar sädeskornen. Detta motsvarar 300 000 ton kli som biprodukt från spannmålsproduktionen enbart i vårt land.

Kli ingår i livsmedel där fiberhalten ska vara hög, men används till största delen som basen i djurfoder då människans matsmältning inte fullt ut klarar av att tillgodogöra sig kliet.

Bakom arbetet står den postdoktorala forskaren Andrea Ruthes och universitetslektorn Francisco Vilaplana, båda på avdelningen för glykovetenskap vid KTH. De berättar att det finns stor forskningsexpertis på lärosätet runt polysackarider, en typ av socker med stor komplexitet. Tillsammans med de andra forskarna på avdelningen har de båda en bra koll på kolhydraterna och hur de beter sig.

– Det vi nu har gjort är att använda vatten och enzymer för att under högt tryck och värme extrahera bioaktiva polysackarider från just vetekli.

En viktig poäng är att det just är vatten som används som lösningsmedel. I stora delar av industrin är det nämligen ofta mer miljöovänlig kemi som utgör basen i processen, vilket inte är hållbart.

– Att använda enzymer som biokatalysatorer, ja mer hållbart kan det inte vara. De biomolekyler vi extraherar har för övrigt antioxidanta egenskaper. Vårt främsta forskningsbidrag är nog att vi använder vatten tillsammans med enzymerna, för vattnet förstör inte detta antioxidanta särdrag. Då får vi antioxidanta biopolymerer.

Francisco Vilaplana berättar att det finns flera sätt att bruka bioaktiva polysackarider. Till exempel kan de användas som en syrebarriär runt
mat, en film som har direkt kontakt med livsmedel.

– Exempelvis kan man paketera kött med materialet baserat på polysackariden. Då kan man välja bort den plast baserad på olja som används idag.

De utvunna bioaktiva polysackariderna, hemicellulosa och oligosackarider, ska därtill ha en prebiotisk inverkan på nyttiga bakterier i livsmedel rikt på fibrer. Det vill säga att de påverkar bakterierna på ett positivt sätt.

En vetenskaplig artikeln  om forskningsarbetet har precis accepterades för publicering i tidskriften Green Chemistry (prestigefull tidning om hållbar kemi, impact factor 8.5).

Forskarna har beviljats ett forskningsanslag från Formas om tio miljoner kronor för att vidareutveckla tekniken. Detta sker som ett samarbete mellan KTH och Lantmännen, Novozymes samt Chalmers.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Francisco Vilaplana på 08 - 790 99 39 eller franvila@kth.se.

Till sidans topp