Framsteg i kampen mot ALS
NYHET
Forskare från KTH och KI har i en stor internationell studie studerat en celltyp i hjärnans blodkärl som möjligen kan ge en förklaring till ALS varierande sjukdomsförlopp. Resultatet har precis publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine och forskarna hoppas att arbetet kan leda fram till en möjlighet att kunna ställa ALS-diagnoser tidigare än idag, samt bättre framtida behandlingar av sjukdomen.
ALS (Amyotrofisk lateralskleros) är en sjukdom som leder till att nervceller som styr kroppens muskler gradvis förtvinar. Idag finns ingen behandling som botar de som drabbats, och till slut leder ALS till att patienten avlider.
Ett av de problem som funnit med ALS är det har varit svårt att finna mönster som kan ge en tydligare bild av sjukdomen. Detta gäller symptom, ålder vid sjukdomsdebut och hur länge de som drabbats överlever. För att kunna ställa en så tidig diagnos som möjligt och utveckla effektiva behandlingar är forskarna i behov av bättre förståelse.
Celler aktiva innan sjukdomsutbrott
Alltså har forskarna under senare år bytt fokus från neurologiska förklaringar till dess skillnader, och bland annat intresserat sig för hjärnans blodkärlssystem som levererar syre och näringsämnen till hjärnvävnaden.
I en nypublicerad studie kan ett möjligt samband mellan celler i hjärnans blodkärl och tidpunkten för sjukdomsutbrottet samt överlevnadstid påvisas. Studier på möss med ALS visar att gener för de så kallade perivaskulära fibroblastcellerna är aktiva redan i ett tidigt, asymtomatiskt sjukdomsstadium, månader före uppkomsten av skador på nervcellerna.
I nästa steg har forskarna studerat förekomsten av markörproteiner i blodplasma från 574 patienter från fyra länder som nyligen fått en ALS-diagnos och 504 friska kontrollprover.
Ett tidigare okänt samband
Resultatet tyder på ett samband mellan förhöjda nivåer av proteinmarkören SPP1 för perivaskulära fibroblastceller, och ett aggressivt sjukdomsförlopp och kortare överlevnad. Det är ett tidigare okänt samband mellan kärl- och nervsystem hos ALS-patienter.
– Det är spännande att se hur resultaten från vår proteinprofilering kan kopplas samman med de cellulära och molekylära analyser vi har gjort, och avslöja ett tidigare okänt samband till sjukdomens progression, säger studiens försteförfattare Anna Månberg, forskare vid institutionen för proteinvetenskap på KTH och SciLifeLab.
Studiens sisteförfattare Sebastian Lewandowski, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap och centrum för molekylär medicin, Karolinska Institutet, säger att resultaten tyder på att vaskulära händelser är en faktor för sjukdomens heterogenitet och ökar kunskaperna om tidiga stadier av ALS.
Text: Peter Ardell