Till innehåll på sidan

Från nanobioteknologi till plats i Daimlers styrelse

KTH-alumnen Helene Svahn på Osquars Backe på KTH med KTH-biblioteket i bakgrunden.
KTH-alumnen Helene Svahn har valts in i Daimlers styrelse. Foto: Fredrik Persson.
Publicerad 2021-10-06

För 18 år sedan utnämnde MIT henne till en av världens mest lovande forskare. Efter flera års framgångsrik forskning inom nanobioteknologi sökte hon sig till näringslivet. Nu tar Helene Svahn plats i tyska biljätten Daimlers styrelse.

Vid Daimlers extrastämma i Stuttgart 1 oktober blev det helt klart. Helene Svahn – teknologie doktor i mikrosystemteknik och professor i nanobioteknologi på KTH – valdes in i bolagets styrelse.

– Ett oerhört spännande uppdrag, lite så där ”once in a lifetime”. Den största förändringen i bilindustrin sedan bilen uppfanns sker ju just nu i och med självkörande och elektrifiering. Det är nästan som att man uppfinner bilen på nytt, säger hon och fortsätter:

– Att få vara med om den omställningen och driva den är ju otroligt. För mig som ingenjör är det oerhört utmanande.

Andra kvinnan från KTH på Daimler

Det var i maj som en tysk rekryteringsfirma hörde av sig till henne. Därefter följde en gedigen och noggrann process innan förslag lades fram till bolagets styrelse i slutet av juli, berättar Helene Svahn.

Hon blir nu den andra kvinnan med KTH-bakgrund och den tredje svensken i Daimlerkoncernen. Olle Källenius är vd och Karin Rådström, civilingenjör i industriell på KTH, är chef för Mercedes-Benz Lastbilar.

– Två unga kvinnor från KTH i Daimlers högsta ledning! Det visar verkligen vad en civilingenjörsutbildning kan leda till, vilka möjligheter det ger, säger Helene Andersson-Svahn.

Var vd för Haldex

Även om hon ägnat större delen av sin karriär åt forskning inom nanobioteknologi på KTH är hon inte obekant med fordonsindustrin. De senaste fem åren har hon varit verksam i Haldex, som tillverkar broms- och luftfjädringssystem för tunga fordon – först i bolagets styrelse i tre år och därefter som vd i två år. Innan det var hon forskning- och utvecklingschef på Permobil, tillverkare av elektriska rullstolar.

Låter kombinationen biologi och teknik intressant?

Vill du vara med och revolutionera områden som medicin, material och livsmedel? Då kanske civilingenjörsprogrammet i bioteknik  är något för dig. 

– Skälet till att jag gick från forskningen på KTH till näringslivet var att jag ville komma närmare slutanvändaren och se resultaten komma till användning snabbare, säger Helene Svahn.

På KTH är hon professor och var chef för avdelningen för nanobioteknologi. Hon och hennes forskargrupp jobbade bland annat med en metod som kallas droppbaserad mikrofluidik, som ger noggrannare, känsligare och snabbare analysresultat och som bland annat skyndar på enzymutveckling och utvecklingen inom cancerforskning.

Tidigt intresserad av teknik

Hennes intresse för teknik väcktes tidigt i Hudiksvall där hon växte upp, även om ingen i familjen var ingenjör. Hennes farfar startade en bilverkstad 1939 och den drivs nu av hennes bror. Att gå in och jobba i familjeföretaget var dock inte ett alternativ för Helene Svahn. Hon var både bra på och intresserad av ämnen som biologi, kemi och matematik och ville läsa vidare. Så efter gymnasiet flyttade hon söderut för att plugga på Uppsala Universitet.

– De hade precis startat en civilingenjörsutbildning i molekylär bioteknik och det kändes som att den var som gjord för mig, säger Helene Svahn.

Men vill man bli ingenjör spelar det inte så stor roll vilken inriktning man väljer, menar hon. Det viktiga är att satsa på det man är intresserad av.

– Sjävklart är ämneskunskaperna viktiga. Men kanske ännu viktigare är att du lär dig att ta in mycket information snabbt, dra slutsatser och se hur du kan använda det i nästa steg. Det har du ju med dig hela livet sedan och det får du när du pluggar till civilingenjör.

Håkan Soold

Helene Svahn

Yrke: Styrelseledamot i tyska biltillverkaren Daimler och i industrigruppen Axel Jonsson International. Efter att ha lämnat uppdraget som vd för Haldex nyligen letar hon nu också efter ett nytt operativt uppdrag.

Utbildning: Civilingenjör i molekylärbioteknik från Uppsala Universitet och Teknologie doktor i mikrosystemteknik från KTH.

Ålder: 47 år.

Bor: I Sollentuna

Familj: Make och två barn, 11 respektive 14 år.

Drivkrafter: ”Jag är väldigt resultatorienterad och gillar att nå mina mål. Ger jag mig in i någonting är det ’all in’ som gäller.”

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2021-10-06