"Han var både mentor och förebild"

Janne Carlsson läste teknisk fysik på 1950-talet och doktorerade i hållfasthetslära med en avhandling inom brottmekanik 1963. Han blev professor och byggde upp forskning såväl experimentell som teoretisk, inom ämnet på institutionen för hållfasthetslära.

– Man kan säga att han var en pionjär i Sverige inom brottmekanik och det kom många internationella besökare för att se vad KTH åstadkommit. Här var han en erkänd auktoritet.

– Något förenklat kan man säga att det handlar om hur sprickor i allt ifrån flygplan till kärnkraftverk blir till, växer och leder till brott.

Peter Gudmundson lärde känna Janne Carlsson väldigt väl redan som student inom teknisk fysik i mitten av 1970-talet och sedan som handledare när Peter Gudmundson doktorerade.

– Han var rådgivande och stöttande med en stark integritet.

Under sina tio år som rektor utvecklade Janne Carlsson KTH för framtiden på en rad olika sätt. Peter Gudmundson ger några exempel.

Då fanns drygt 90 olika institutioner som leddes av en professor. Dessa slogs ihop till cirka 40 och KTH breddades. Janne Carlsson initierade det som då kallades Fysikcentrum och som i dag är Albanova, centrum för fysik, astronomi och bioteknik i Stockholm.

– Han tog också en rad initiativ för att öka och aktivt diskutera jämställdheten på KTH både i fråga om studenter och fakultet.

När Janne Carlsson slutade som rektor initierade KTH:s styrelse en insamlingsstiftelse som sedan dess årligen har delat ut Janne Carlssons stipendium för akademiskt ledarskap . Stipendiet delas ut för att uppmuntra och inspirera personer inom den svenska akademiska världen att utveckla sitt ledarskap. Samtidigt är det ett sätt att hedra Janne Carlsson för hans arbete med att utveckla och internationalisera svenskt akademiskt liv och ledarskap.

Jill Klackenberg