Hårdare tag ett måste för att minska flygutsläpp

Av svenskars totala konsumtion står flyget för tio procent av klimatutsläppen. Om klimatmålen ska nås måste flygandet minskas med en tredjedel, enligt Jonas Åkerman , forskare inom strategiska hållbarhetsstudier.

– Det innebär att vi måste driva på internationellt för att nå kraftfulla globala styrmedel, men vi behöver också nationella åtgärder under tiden vi väntar på dessa, exempelvis flygskatt och krav på ökad biobränsleanvändning, säger han.

I flera forskningsprojekt som leds av Jonas Åkerman undersöker forskare vid KTH och Chalmers möjligheterna för ett framtida hållbart långväga resande. Potentialen för ny teknik som kan minska utsläppen är begränsad. Däremot kan skärpta skatter och andra ekonomiska påtryckningsmedel styra flygbranschen och resenärer i en mer klimatvänlig riktning.

Svagt system

Dagens regleringar är långt ifrån tillräckliga menar forskarna. Globalt försvåras möjligheterna av internationella avtal som undantar flyget från beskattning. Inom FN har världens länder kommit överens om Corsia, ett avtal om klimatkompensation, men systemet kritiseras för att vara tandlöst och ineffektivt.

– Det är svårt att verifiera effekter av klimatkompensation och även om det blir som man hoppas är ambitionerna med Corsia alldeles för låga – det är ljusårs avstånd från att nå Paris-avtalets mål om högst två graders uppvärmning, säger Jonas Åkerman.

Internationellt vill han hellre se en utbyggnad av EU:s system med utsläppsrätter, där flyget inom Europa betalar för att släppa ut växthusgaser. Antalet utsläppsrätter som släpps behöver minska betydligt om vi ska nå klimatmålen, menar han. Samtidigt bör den svenska flygskatten höjas:

– Temporärt behövs en nationell skatt, men den bör när det blir möjligt fasas ut för att ersättas med andra träffsäkrare styrmedel. Det skulle kunna vara en global skatt på flygbränsle eller ett globalt handelssystem liknande EU:s.

Ändra flygrutter

Utsläpp som det inte talas lika mycket om, trots att de påverkar klimatet nästintill lika mycket är de som sker vid hög höjd, i form av kondensstrimmor och tunna cirrusmoln som bildas när vattenångan i avgaserna möter den omgivande kalla luften.

Globalt står flyget för 2–3 procent av energirelaterade koldioxidutsläpp – räknas höghöjdseffekten in motsvarar flygets klimatutsläpp 4–5 procent. Med rätt åtgärder kan man få bukt med en stor del av höghöjdsutsläppen inom 10-20 år, tror forskarna.

Genom att ändra flygrutter så att vissa luftområden, beroende på temperatur och luftfuktighet, inte trafikeras kan höghöjdseffekten minskas betydligt. Flygvägarna kan, som en följd av nya väderförhållanden, behöva justeras med kort varsel.

– Tekniskt är det inte svårt att lösa. Den svåra biten är organisatoriskt – att ändra flygtrafikens regelverk, som behöver bli mer flexibelt utan att tumma på säkerheten, säger Jonas Åkerman.

Ökad medvetenhet

Det är, enligt Jonas Åkerman, inte svårt att beräkna effekten av olika styrmedel på klimatutsläpp. Utmaningen ligger i att förmå parter att sluta internationella avtal och få acceptans hos allmänheten och beslutsfattare.

Men hur populärt är det att höja skatter och avgifter? Många politiker går till val på att göra motsatsen.

– För några år sedan skulle jag ha sagt att acceptansen för skatt på flygresor är ett hinder. Men något har hänt. Den svenska flygskatten togs emot utan större protester, säger Jonas Åkerman och hänvisar även till senaste statistiken om svenskars minskade flygresande, för första gången på tio år.

– Till en del beror det på ökad medvetenhet och ändrade attityder. Debatten om utsläpp har påverkat. Det ska bli intressant att se om det håller i sig.

Text: Christer Gummeson

Fotnot: Forskningsprojekten ”På väg mot ett klimatneutralt långväga resande 2045” och Innovationer för ett hållbart långväga resande” leds av Jonas Åkerman och finansieras av Vinnova.

Styrmedel för minskat flygande

• Sverige. En skatt på flygresenärer infördes 2018. Skatten varierar mellan 60 och 400 kronor och beräknas minska flygandet med 1-2 procent.
• EU: Utsläppsrätter infördes 2012 där industrin betalar för att släppa ut växthusgaser, vilket ska motivera att minska utsläppen. Flygets utsläpp, som omfattar flygningar inom EU, inklusive Island, Norge, Liechtenstein, gäller inte höghöjdsutsläpp.
• Globalt: Corsia, system för klimatkompensation av internationella flygresor, gäller på frivillig basis från 2021, är obligatoriskt från 2027. Oklart om Kinas och USA:s medverkan. Utsläpp av koldioxid som överstiger 2020 års nivå klimatkompenseras av flygbolagen genom att exempelvis bekosta trädplantering eller investeringar i förnybara energikällor.

Jonas Åkermans förslag för hållbart långväga resande

• Skärp utsläppsrätterna i EU med ambitionen att nå 2-gradersmålet och enligt principen att kostnaden för utsläpp ska vara lika för väg- och flygtrafik.
• Svensk flygskatt: Höj skatten, åtminstone till det dubbla, men avskaffa skatten helt för områden där flygtransporter är extra viktiga, främst delar av Norrland och Gotland.
• Förbättra alternativ till flyg: Bygg ut nattågstrafiken, stärk punktligheten, rusta upp järnvägstrafiken.
• Inför flera resfria möten. 25 procent av svenskars flygresande är tjänsteresor, videomöten kan ersätta en del, till exempel med stöd av arbetsgivare som tar fram striktare resepolicys.
• Ställ hållbara krav på ökad andel biobränsle. Eftersom många branscher slåss om biobränsle är det viktigt att bränslet går till den bransch där det gör mest nytta.
• Utred möjligheter att införa differentierade landningsavgifter beroende på utsläpp
• Utred möjligheter att fördela intäkterna från miljöskatter till medborgarna, vilket både ökar acceptansen för skatten och har en utjämnande effekt (de som bidrar mindre till utsläpp genom eget flygande får relativt sett mer tillbaka)