Heldag om hållbarhet
HÅLLBAR UTVECKLING
Under rubriken ”Från vetenskap till verklighet” bjöd KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet in till en heldag på tema hållbarhet. Dagen började dock – stick i stäv med rubriken- med ett studiebesök i verkligheten på Hammarby Sjöstadsverk.
Verket som ligger uppe på Henriksdalsberget, tätt intill Henriksdals reningsverk, är en forsknings- och demonstrationsanläggning där olika tekniker till framtidens vattenrening och produktion av bioenergi testas, provkörs och utvärderas. Hammarby Sjöstadsverk kan beskrivas som ett mellanting mellan reningsverk och laboratorium där projekt i labb- och pilot-skala kan genomföras. Här pågår en rad olika forskningsprojekt varav sex är samarbeten mellan KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet. Dagens reningsanläggning kan bli morgondagens produktionsanläggning där avloppsvatten och avfallet i högre grad blir en resurs. Det är en rad olika ämnen, partiklar och bakterier som ska rensas bort ur avloppsvattnet för att det ska kunna återanvändas.
Behovet av ny teknik på området för att bättre kunna återanvända vatten är stort både i Sverige och internationellt.
– Vi har mycket vatten, men det är inte av så bra kvalitet som många av oss tror, men i och med att vi är så få människor i Sverige jämfört med andra delar i världen som behöver dela på vattenresurserna har vi ännu undvikit de riktigt stora problemen, sade Christian Baresel, föreståndaren för Hammarby Sjöstadsverk, när de omkring drygt 50 deltagarna från lärosäten, forskningsinstitut, myndigheter och näringsliv med flera lotsades runt i reningsverket.
Behovet av nya och mer effektiva tekniker är väldigt påtagligt. Inte bara för Stockholms vattenrening då reningsverket i Bromma ska läggas ner och då ska kapaciteten i Henriksdals reningsverk öka från att rena drygt 750 000 personers avloppsvatten till 1,6 miljoner. Den ombyggda anläggningen ska vara klar år 2020.
Att kunna fördubbla kapaciteten utan att bygga ut anläggningen och samtidigt möte strängare reningskrav är möjligt med hjälp av membranfilterteknik som just nu testas tillsammans med Stockholm Vatten på Hammarby Sjöstadsverk. Det innebär att man ersätter det sista sedimenteringssteget i reningsprocessen med membranfilterteknik.
– Henriksdal kommer att bli världens största anläggning med den här tekniken, som definitivt är en teknik på uppsving runt om i världen, berättade Hugo Royen, ansvarig för MBR-driften och tillägger:
- Vi samarbetar över projekten, lånar in kompetens från varandra.
Vid en station står Desirée Nyman, KTH-alumn som gjorde sitt examensjobb om recirkulerande vattenodlingar och numera arbetar på företaget Aqua Q.
Hon berättade om deras teknik för övervakning av vattenkvalitet som varje minut mäter mikropartiklar i vattnet.
– Traditionellt tar man enstaka vattenprover och behöver sedan invänta analysresultaten, men med den här metoden sker det löpande för att exempelvis organismer som det som orsakade utbrottet i Östersund 2011 kan upptäckas.
Gränsvärden för olika ämnen kan matas in och apparaten larmar om gränsvärdena överskrids.
Efter att ha sett exempel på KTH:s och IVL Svenska Miljöinstitutets samverkan på anläggningsgolvet tog den mer teoretiska delen av dagen vid. Eftermiddagen hölls på KTH där en rad talare avlöste varandra inför ett fullsatt auditorium. Här redogjordes bland annat för alltifrån historiken bakom samarbetet till visioner om framtiden. Nyttan av samverkan mellan akademi, tillämpad forskning och näringsliv både nationellt och internationellt var en återkommande tanke.
– KTH har ambitionen att vara ett av Europas ledande universitet inom hållbarhet på alla nivåer. Den här typen av samverkan stärker givetvis vår forskningsprofil på området, sade Göran Finnveden, KTH:s vicerektor för hållbar utveckling.
Staffan Filipsson, senior projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, beskrev Hammarby Sjöstadsverk så här:
– Det är en unik mötesplats. Virtuella nätverk i all ära, men genom att jobba och fika tillsammans föds innovationer.
Text: Jill Klackenberg