Helene, Anna-Karin och Johan unga supertalanger från KTH

Helene Andersson-Svahn, 33, är lektor på KTH Bioteknologi med en särskild forskartjänst från Kungliga Vetenskapsakademien. Hon leder en forskargrupp som arbetar med att kombinera bioteknik med mikro- och nanoteknik. Ett mål med forskningen är att utveckla nya verktyg på mikro- och nanoskalan för studier av olika biomolekyler som DNA, proteiner och celler. Det öppnar till exempel för nya möjligheter att detaljstudera enskilda celler, vilket leder till bättre förståelse av sjukdomar och därmed till bättre läkemedel och behandlingar.

Helenes vetenskapsbakgrund inom både molekylär bioteknik och mikrosystemteknik gör att hon ser nya möjligheter. Redan 2003 uppmärksammades hon internationellt för sin forskning då MIT-tidningen Technology Review utsåg henne till en av världens 100 främsta unga innovatörer. ”Styr forskningen efter sin nyfikenhet men är alltid intresserad av konkreta användningar och samverkan med industrin.”, skriver SvD om Helene Andersson-Svahn.

Anna-Karin Tornberg, 35, är lektor i numerisk analys på KTH sedan 2006, hemlockad av en särskild forskartjänst från Kungliga Vetenskapsakademien, efter fem år vid Courant Institute of Mathematical Sciences, New York University. Anna-Karin forskar inom numerisk analys för att utveckla noggrannare och effektivare metoder för datorsimulering av fysikaliska processer. Datorsimuleringar är ett oersättligt vetenskapligt instrument för allt ifrån att öka förståelsen för grundläggande fysikaliska fenomen till att optimera tillverkningsprocesser.

Som professor vid Courant Institute of Mathematical Sciences har Anna-Karin bevisat att en tjej från Kiruna kan mätas mot de bästa internationella forskarna. Nyligen blev hon nominerad av Vetenskapsrådet som en av sju av Sveriges kandidater för European young investigator Award. ”En modern tillämpad matematiker som lika väl kan bevisa en tes med matematiska argument som designa komplexa algoritmer för datorprogram.”, skriver SvD.

Johan Åkerman, 36, är forskare i mikroelektronik på KTH och entreprenör. Han leder forskningsgruppen ”Tillämpad spinntronik” som arbetar med att ta fram komponenter ur forskningen kring spinntronik. Ett mål är snabbare, strömsnålare och billigare datorminnen. Inom spinntronik har man lyckats använda både elektronens laddning och spinn för att lagra och bearbeta information i samma komponent. Detta möjliggör helt nya funktioner där ett första exempel är MRAM (Magnetiskt RAM-minne) som är lika snabbt som dagens vanliga RAM-minne men har den stora fördelen att informationen inte försvinner när strömmen slås av.

2004 utnämnde Stiftelsen för Strategisk Forskning Johan till ”Framtidens Forskningsledare”, vilket ledde till att han kom tillbaka till Sverige efter 6,5 års forskning inom akademi och industri (Motorola) i USA.. 2006 fick han Gustafsson-priset för unga forskare. SvD skriver: ”Kommer att göra dagens datorer lika gammalmodiga som vi uppfattar femtiotalets räknemaskiner.”

Läs hela listan i SvDs nätupplaga

Magnus Myrén