Hjälmteknologin som förhindrar hjärnskador
För 15 år sedan tröttnade neurokirurg Hans von Holst på att så lite gjordes för att förebygga alla de skallskador han såg komma in till Karolinska sjukhusets akutmottagning, orsakade av sport- och cykelolyckor.
Han kontaktade KTH-forskaren Peter Halldin och i dag är samarbetet på god väg att förändra EU-standarden för hjälmar.
– Vi säger aldrig att någon annan sorts hjälm är dålig, en hjälm räddar alltid liv. Men designen på den traditionella hjälmen har inte förändrats de senaste 20 åren, säger Peter Halldin, vid avdelningen för Neuronik på KTH. Genom vår nya hjälmteknik MIPS kan tusentals liv räddas, och framförallt kan vi förhindra de riktigt allvarliga hjärnskadorna.
Tillsammans med Hans von Holst utvecklade KTH-forskarna Peter Halldin och Svein Kleiven i slutet av 1990-talet den nya hjälmtekniken MIPS, som står för Multi-Directional Impact Protection System.
MIPS-tekniken innebär ett hölje av plast på insidan av hjälmen – plasthöljet fungerar som glidskydd åt sidorna för att fånga upp stötskador mot huvudet. Tekniken bygger på kroppens eget sätt att skydda hjärnan på, genom att hjärnvävnaden glider i skallen och skyddas av ryggmärgsvätskan vid en krock.
I Sverige dödas ett 20-tal cyklister och ett 40-tal motorcyklister varje år, medan hundratals blir svårt skadade. Skallskador hör till de vanligaste och allvarligaste följderna av cykelolyckor.
– Vanliga hjälmar är konstruerade för att ge skydd vid raka fallskador, men eftersom många olyckor innebär islag från sidan så har vi satt som mål att MIPS-hjälmen ska ta upp energi från både raka och sneda fall, säger Peter Halldin.
En sned rotationsskada, som är den vanligaste vid trafikolyckor, ger ungefär tio gånger större deformationer i hjärnan än ett slag rakt mot huvudet.
– Jag brukar ta exemplet boxningssport. Det är den slutliga rotationssmällen från motståndaren som knockar en boxare, säger Svein Kleiven.
År 1998 tog forskarteamet patent på tekniken, som i dag används till hjälmar inom ridsport, cykel och skidåkning, och 2001 grundades företaget MIPS. Hjälmprototyper har även tagits fram för MC och hockey.
– Jag vill att MIPS-tekniken ska bli en säkerhetsstandard, på samma sätt som krock-kuddar numera är standard i bilar, säger Peter Halldin.
I de hjälmtester som i dagsläget krävs i branschen släpps hjälmar ner på en platta för att testa ytterskalets och frigolitens dämpningseffekt.
– Vårt förslag till testmetod är i stället att man ska släppa ner hjälmen på en snedställd yta, en backe, så det blir rotation i slaget. Det är mer realistiskt scenario vid en olycka. Med en MIPS-hjälm reduceras hjärn- och nackskadorna vid en rotationssmäll med hela 40 procent, säger Peter Halldin.
Den första MIPS-hjälmen framställdes 2007 och den var då, liksom i dag, cirka 25 procent dyrare än en traditionell hjälm.
– Priset är inte ett problem. Men alltför få konsumenter känner till den nya hjälmtekniken, informationen har i dagsläget inte helt nått fram till slutkunden. Alla hjälmtillverkare känner däremot till MIPS, säger Peter Halldin.
I dag är det sex hjälmtillverkare som satsar på MIPS-teknologin. Ett nytt samarbete har inletts med sportutrustningsmärket SCOTT, med det uttalade målet att ”skapa världens säkraste hjälm”, och Peter Halldin upplyser om att fler samarbetspartners är på väg.
– Det börjar lossna nu. Vi hoppas att MIPS ska bli en kvalitetsstämpel på hjälmar, och att konsumenten ska leta efter ”den gula pricken” som är vårt produktmärke.
MIPS är medlem i SIS och företaget har representanter i hjälmkommittéer i Europa och USA.
Svein Kleiven, forskare på KTH Teknik och hälsa, konstaterar att för varje person som dör av skallskador får tio personer allvarliga skador på hjärnan.
– Den sortens hjärnskador leder ofta även till personlighetsförändringar, det är få som tänker på det, säger Svein Kleiven.
– En fråga jag vill ställa till makthavarna är varför det inte finns en lag som kräver att alla som cyklar har hjälm. Det finns ju bälteslag. Och samhället får betala kostnaden för alla liv som förstörs i onödan.
Professor Hans von Holst tror reglerna kommer att anpassas i framtiden.
– Efterfrågan på MIPS-teknologin kommer att fullkomligt explodera. Vi hade aldrig klarat att ändra standarden för hjälmar på EU-nivå om vi inte hade samarbetat tvärvetenskapligt mellan vård och teknik.
Nu fortsätter forskarteamet på avdelningen för Neuronik arbetet med grundforskningen kring MIPS utveckling, bland annat genom skaderekonstruktion från verkliga olyckor. Genom lobbyinsatser fortsätter också arbetet med att driva fram mer avancerade testmetoder av hjälmar.
För mer information kontakta Peter Halldin på telefon 0739 - 85 00 61, eller peterh@kth.se.
Katarina Ahlfort