Hoppas reducera dödligheten i malaria

NYHET

Publicerad 2014-04-22

Enligt Världshälsoorganisationen WHO tog sjukdomen malaria 627 000 människoliv år 2012, till största delen från barn under 5 år. Nu har forskare vid bland annat KTH kommit underfund med hur man skulle kunna särskilja patienter med en lättare form av malaria från de som utvecklar betydligt svårare och mer dödliga varianter. I förlängningen kan forskningsresultatet innebära både att liv kan räddas och att det mänskliga lidandet blir mindre.

Malariamyggor kan man känna igen på att när de sitter på ett underlag så är kroppen framåtlutad och inte parallell med underlaget. Bild: CDC & James Gathany

Det är forskare från KTH och Karolinska institutet som genom verksamheten vid Scilifelab samarbetat med forskare från England och Nigera och därigenom kommit fram till nya forskningsrön.

– Vi har studerat blodprover från barn som kommit in till sjukhus och kliniker i Nigeria. Barnen har haft typiska malariasymptom som allvarliga feberattacker som i ett senare skede ibland utvecklas till svår malaria. Det är här problemet uppstår. Barn kan komma att skickas hem med för "enkel" behandling. Fram till idag har man nämligen inte vetat vilka patienter som riskerar att utveckla en farligare variant av malaria vilket innebär att man snabbt kan hamna i koma och dö. Då vår forskning gör att man skulle kunna skilja de som har en mildare variant från de som löper ökad risk för att utveckla allvarligare former av malaria behöver inte barn som riskerar att dö skickas hem, säger Peter Nilsson, professor i proteomik vid KTH.

Peter Nilsson, professor i proteomik vid KTH.

För att komma fram till sitt resultat har forskarna analyserat mer än 1 000 olika proteiner i blodprover från drygt 700 barn, varav 500 var malariasmittade.

– Vi hittade 13 stycken proteiner som kan särskilja patienter med okomplicerad malaria från de med betydligt svårare versioner med allvarliga komplikationer. Dessa proteiner fanns i större utsträckning i blodet hos de barn som utvecklat en allvarlig malariainfektion, säger Peter Nilsson.

Han fortsätter med att berätta att det finns flera allvarliga varianter av malaria, där cerebral malaria är den värsta.

– Vårt resultat indikerar att det är muskelvävnad som bryts ner hos patienter med framför allt cerebral malaria, något som inte sker hos de patienter som har lättare malariavarianter. Det här muskelsönderfallet sker innan patienter hamnar i det allvarliga läget med koma som resultat, säger Peter Nilsson.

Han tillägger att även de som har en annan, mer gedigen malariabakgrund än han, är väldigt exalterade än över detta fynd.

Kan man säga att er forskning i förlängningen minskar dödligheten i malaria?

– Ja, vi hoppas på det. När man tar blodprov på barn med malariafeber kan man därefter se vilka av dem man ska hålla kvar under övervakning och avancerad vård. Idag skickas ett stor antal barn hem direkt. För många går det bra, men uppenbarligen inte alla då många också dör, säger Peter Nilsson.

Det behöver inte dröja särskilt länge innan forskningsresultatet kan landa i verkligheten.

– Läkarna tar blodprov redan idag, och det behövs inget FDA-godkännande för analysera ytterligare några proteiner. Så det behöver inte dröja så länge innan man börjar testa detta i praktiken på barn med malaria, vilket också kommer att leda till att kunskapen om och värdet av dessa proteiner kan utökas. Vi har dessutom väldigt god kontakt med kliniker i Nigeria och vi planerar dessutom att utöka studien till att även omfatta prover från andra regioner, säger Peter Nilsson.

Han tillägger att det här är en unik studie.

– Vi är de första forskarna som storskaligt valt att titta på mänskliga proteiner i ett stort antal individer när det kommer till malaria. Tidigare har forskarna istället främst studerat malariaparasitens egna proteiner. För att kunna göra det har vi använt oss av de resurser som Human Protein Atlas projektet och Scilifelab utgör, säger Peter Nilsson.

Peter Nilsson och de andra forskarnas arbete där de identifierat biomarkörer för allvarlig malaria hos barn är av så pass stor dignitet att en vetenskaplig artikel om forskningen har publicerats PLOS Pathogens (Impact factor 8,14).

För mer information, kontakta Peter Nilsson på 08 - 52 48 14 18 eller peter.nilsson@scilifelab.se.

Peter Larsson