Ingenjörsyrket och kvinnorna

Womengineer är plattformen som vill inspirera unga tjejer att bli ingenjörer – eller åtminstone tänka på det. Studier visar att teknikintresset hos tjejer börjar avta efter elva års ålder.

Den främsta anledningen är en missvisande bild av yrket och brist på kvinnliga förebilder. Därför försöker de nå ut till tjejer i så tidig ålder som möjligt på ett så enkelt sätt som möjligt.

– Womengineer är en konkret insats – tjejer kan gå in på hemsidan och läsa om vad en ingenjör gör. De flesta tänker på en ingenjör som en man med en massa ritningar i handen som står vid något hus. Men det finns hur många olika typer av ingenjörer som helst, och bland dessa vill vi visa kvinnorna. Liksom ”Kolla, här finns det ingenjörer som är tjejer”, säger Ylvali Busch, PR-ansvarig i projektet.

På womengineer.org är tanken att samla allt en tjej behöver veta om hon fått upp ögonen för teknik:
Information om vad ingenjörer gör, bloggar av tjejer som läser till ingenjör, intervjuer med kvinnliga ingenjörer, ett magasin, och en fråga/svar-sektion.

– Womengineers produkt kan sägas vara vår hemsidas innehåll. I arbetet ingår att se till att innehållet når ut, så vi sprider vår produkt där de unga är – i sociala medier, säger Hannin Mushehid, som är content-ansvarig i projektet.

Nyligen lanserades hashtaggen #WomengineerStories. Här berättar kvinnliga ingenjörer och ingenjörsstudenter om sin väg till ingenjörsyrket, och blir förebilder som kommunicerar med unga på deras sätt.

– Få orkar gå in och läsa långa texter om utbildningarnas innehåll. Att få läsa om hur det är att jobba är lättare att ta till sig och inspireras av, säger Ylvali Busch.

Womengineer initierades av två ingenjörsstudenter 2008, och projektets existens är fortsatt lika befogad nu, enligt tjejerna.

– Man ser sig fortfarande omkring och tänker att det måste finnas fler tjejer som vill bli ingenjörer. Könsfördelningen i världen är ju cirka 50/50 och det borde ju speglas på utbildningarna, säger Lina Saad, näringslivsansvarig på Womengineer.

– Som ingenjör är du med och utvecklar världen och då är det viktigt att världen utvecklas av 50/50, säger Frida Rybo, projektdeltagare.

Ylvali Busch tar upp krockkudden som ett exempel. Vid en bilkrasch löper kvinnor större risk att drabbas av whiplash-skada eftersom att kudden är designad av män och har skapats till förmån för den manliga anatomin.

– Det behövs perspektiv från alla människor som är med och konstruerar världen, säger Hannin Mushehid, som studerar husbyggnads- och anläggningsteknik.

– Jag hade bilden av studenter på KTH som mattesnillen, och jag som inte tyckte om det ämnet tänkte först inte ens tanken på den här skolan, säger Lina Saad, som läser samhällsbyggnad på KTH.

– Men vad man än är intresserad av så går det att koppla till ingenjörsyrket, säger Frida Rybo, som nu läser sitt tredje år på design- och produktframtagning och snart påbörjar sin masterutbildning inom teknisk design.

Frida Rybos pågående kandidatexamensarbete handlar om att ta fram en toalett som är fristående från vatten och el. Tanken är att lösa problemet med hög vatten- och energiförbrukning.

– När man läser till civilingenjör lär man sig att lösa problem på olika sätt – det är ju problemlösning som yrket går ut på, inte bara teknik och matte, säger hon.

Utbildningen går att kombinera med intressen som ledarskap, ekonomi, juridik och samhällsfrågor.
– Det är väldigt brett i början och efter en tid på KTH har man specialiserat sig på livsviktiga uppgifter, säger Ylvali Busch.

– Som ingenjör kan du verkligen vara med och förändra liv, du kan exempelvis bygga sjukhus och skolor i utsatta länder. Det är inte bara läkare som räddar liv, säger Lina Saad.

Det återkommande temat verkar vara fördomar, både om yrket och om sig själv.
Hannin Mushehid berättar att hon aktade sig lite för ämnen som teknik, och tänkte att hon inte var någon ”datanörd”.

– Men efter att ha läst några programmeringskurser här på skolan märkte jag att det inte var så svårt. Jag skulle nog kunna vara en datanörd – till och med en duktig sådan.
Hur kan en person ta reda på om ingenjörsyrket är rätt val?
– Tänk på vad du har för intressen, och ställ dig frågor som ”Vad bryr jag mig om?”, och ”Vad vill jag ha för roll i samhället?” Undvik ”stängda frågor”, som huruvida du är bra på teknik, säger Hannin Mushehid.

Ordval och formuleringar kan vara en bidragande orsak till varför könsfördelningen i yrket ser ut som den gör.

– I en undersökning där man frågade 15-åringar om de skulle kunna tänka sig jobba som ingenjör svarade 66 procent av killarna och 33 procent av tjejerna ”ja”. När frågan formulerades om till konkreta beskrivningar, som design, produkt, stadsutveckling och innovation så var det helt plötsligt 50/50, vilket är väldigt talande för tjejers bild av och rädsla för teknik, säger Ylvali Busch.

Womengineers mål är att det år 2030 ska examineras lika många manliga som kvinnliga ingenjörs-studenter.
Hur långt känns det till år 2030?

– Jag kan känna mig otroligt stressad. Förra året sas det att ”andelen kvinnliga sökande till ingenjörsutbildningar har ökat med tio procent, så om tio år har vi nått en jämn fördelning.” Men det funkar inte riktigt så, säger Ylvali Busch.

– Utvecklingen kommer inte att följa en naturlig linjär takt per automatik. Vi måste jobba för det, tillägger Frida Rybo.

– Många ser problemet utan att förstå det. Det finns företag som vill ha in fler tjejer, där det finns ett skriande behov, men det går liksom inte att trolla fram tjejer, säger Lina Saad.

– Problemet är ju som regel inte att tjejer inte vill arbeta på just deras företag, utan att de här tjejerna helt enkelt inte ”finns” på arbetsmarknaden, säger Hannin Mushehid.

– Vi har inte råd med det. I år är vårt mål att ingen tjej ska söka utbildning till hösten utan att ha fått en kvinnlig förebild i teknikbranschen, säger Ylvali Busch.

FAKTA

Vad är Womengineer?

-Womengineer är en digital plattform, womengineer.org, där unga tjejer inspireras att utbilda sig till ingenjörer.

-Projektet startades år 2008.Målet är att det ska vara en jämn könsfördelning bland nyexaminerade ingenjörer år 2030.
-Womengineer består av:

• Elva projektgrupper
• Åtta bloggare
• Fem styrelsemedlemmar
• Ett 20-tal gästbloggare.

KTH-tjejerna som medverkar till Womengineer

Hannin Mushehid, contentansvarig
Född: 1995
Läser: Husbyggnads- och anläggningsteknik.

Frida Rybo, projektgrupp
Född: 1994
Läser: Design och produktframtagning

Lina Saad, näringslivsansvarig
Född: 1997
Läser: Samhällsbyggnad

Ylvali Busch, PR-ansvarig
Läser: Industriell ekonomi
Född: 1995

Så stor är andelen kvinnor på lärosätena

Statistik på nyantagna kvinnor till program som leder till en ingenjörsexamen hösten 2017.Siffran inom parentes visar ökning/sänkning i procent jämfört med hösten 2016.
-Lunds Tekniska Högskola: 34,2 procent (+1,4)
-Chalmers tekniska högskola: 29,5 procent (-0,1)
-Kungliga Tekniska högskolan: 30,5 procent (-2,2)
-Luleå tekniska universitet: 20,2 procent (-5)
-Uppsala universitet: 35,5 procent (-1)
-Umeå universitet: 24,7 procent (-2)
-Linnéuniversitet: 17,9 procent (+2,8)
-Mittuniversitetet: 28,6 procent (+2)
-Blekinge tekniska högskola: 16 procent (+1,4)
Källa: Universitets- och högskolerådets statistikbas.

Text Eneida Berisha

Foto Carlos Zaya

KTH Magazine 06 MARS, 2018