Inte lätt att göra klimaträtt

Publicerad 2018-11-30

Nina Wormbs, teknikhistoriker på KTH, efterlyser fler värderingar i klimatdebatten. Om vi ska kunna mota klimatförändringarna måste vi våga moralisera om hur jordens resurser får användas, menar hon.

I en intervju i KTH:s personaltidning Campi ger hon sin syn på vad klimatfrågan i grund och botten handlar om – moral och rättvisa. Om hur jordens resurser ska fördelas mellan de som bor här, nu och i framtiden. Om vem ska få ta för sig, och vem som ska avstå.

Hennes slutsats är att de som överutnyttjat planetens tillgångar måste sluta med det, medan de som levt i fattigdom ska få möjlighet att kunna sträva mot en drägligare tillvaro.

Samtidigt vill Nina Wormbs att alla, även de som inte lever helt klimatkorrekt ska delta i debatten om hur vi ska minska vårt ekologiska fotavtryck:

– Det är helt enkelt inte väldigt lätt att vara en god människa i dag. Men vi måste ändå kunna prata om det här, även den som flyger mycket. Vi måste kunna kasta sten i glashus för vi behöver en bred diskussion om hur omställningen ska gå till, hur vi ska kunna leva ett gott liv med minsta möjliga miljöpåverkan.

Hennes forskningsintresse för klimatfrågan väcktes i samband med ett projekt om övervakning av klimatförändringar i Arktis för drygt tio år sedan.

– Arktis is är ju ett lackmustest på klimatförändringarna, säger hon.

Själv försöker hon ta konsekvenserna av sin kunskap så mycket som möjligt. Hon har inte slutat flyga men överväger varje resa noggrannare idag.

Handlat ekologiskt har hon gjort länge. Men när den ekologiska purjolöken kostar tio gånger så mycket som den vanliga tvekar även hon. Och hur ska man egentligen räkna in transporter i bedömningen?

I ett kommande projekt ska hon tillsammans med forskare från Södertörns högskola studera just hur vi i vardagen resonerar kring miljöfrågan när vi gör våra val. Fokus är på hur människor legitimerar icke-handlingar – varför man till exempel fortsätter att flyga, duscha länge eller skjutsa barnen till skolan med bil trots att man vet att det är dåligt för miljön.

– Det där ska vi borra lite djupare i, säger hon.

Text: Christer Gummeson

Till sidans topp