Johan pluggade en termin i Mumbai

Publicerad 2018-12-04

Att lära sig mer om en främmande kultur och samtidigt kunna tillgodoräkna sig kurserna man går. Att växa som människa och samtidigt vässa sitt cv. Det är de främsta förtjänsterna med utlandsstudier, säger Johan Dahl, som läste i Mumbai i våras.

Varje år åker cirka 700 studenter från KTH iväg för att studera vid något av de drygt 200 utländska universitet som KTH har utbytesavtal med. En av dem är Johan Dahl, som pluggade vid Indian Institute of Technology Bombay i Mumbai vårterminen 2018. Han hade pratat med människor som hade varit i Indien och kände Mumbai hade det han ville åt. Johan läser sista året på civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och tyckte att staden passade inriktningen på hans studier.

− Mumbai är en modern tillväxtstad med många tech-bolag som växer fram. Det lät spännande, säger han.

Ett annat skäl till att han valde Mumbai var att det är relativt få utbytesstudenter som åker dit. När han var där var det bara ett tjugotal utländska studenter där.

− Jag ville få ut så mycket som möjligt av det kulturella utbytet. Och det kände jag att jag fick också, säger Johan.

En insikt han fick i Mumbai var att det finns andra sätt att lösa problem i en projektgrupp jämfört med hur man brukar tackla det i Sverige. Under sin utbytestermin var Johan med i fyra projekt och upptäckte att de tydliga hierarkierna som råder i Indien också påverkar hur de går till väga när de angriper ett problem.

− I början av ett projekt i Sverige samlar vi gruppen och läser vi igenom problemformuleringen tillsammans. Sen diskuterar vi hur vi ska angripa problemet och delar upp arbetet sinsemellan. Men där när vi fick en uppgift så visste de att läraren förmodligen skulle ändra uppgiftsbeskrivningen fyra gånger innan deadline. Därför gjorde vi ingenting på tre veckor, säger Johan och fortsätter:

− Sen när det bara var några dagar kvar var det en i gruppen som sa ”Okej, jag har tänkt att vi gör följande. Och du tar det, du tar det och du tar det- Ni ska ha skrivit klart om 24 timmar. Mejla mig då så sammanfattar jag det”.

Trots att han kunde välja ganska fritt vilka kurser han läste i Mumbai kunde Johan tillgodoräkna sig allt poängmässigt. Mycket beroende på att upplägget under åttonde terminen på Industriell Ekonomi är relativt fritt när det gäller vilka kurser man kan välja.

− Så jag var inte jättebunden till att det skulle matcha perfekt. Jag behövde bara matcha 12 högskolepoäng. Resten kunde jag välja fritt, säger Johan.

Innan han åkte till Mumbai hade Johan kontakt med en indisk student, Dikshant Chauhan, som var på utbyte på KTH terminen innan. Och så snart han hade landat på flygplatsen skickade Johan ett sms till honom där han sa: ”Nu är jag här!”. Johan hade inte hunnit vara på rummet på campus i mer än tjugo minuter innan Dikshant knackade på dörren.

− Vi hade mycket kontakt. Han gillade Sverige och jag ville lära mig mer om Indien. Så det blev ett bra utbyte. Vi hörs lite av och till.

Under studietiden har Johan bland annat jobbat på ett företag som rekryterar civilingenjörer tre år efter examen. Där läste han cv:n och kollade Linkedin-profiler. Och det som brukar sägas om erfarenheten av att ha pluggat utomlands, att det är bra att ha det på sitt cv, tror han stämmer.

− Framför allt om man söker sig till internationella bolag. Då tror jag definitivt det är meriterande att ha pluggat utomlands, säger Johan.

Håkan Soold

 

Johan Dahl:

Ålder: 26 år
Bor: I lägenhet på Gärdet tillsammans med sin flickvän.
Läser: Sista året på civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi med inriktning data.
Andra erfarenheter av utlandsstudier: Gjorde sitt kandidatexamensarbete vid universitet i Havanna.
Ett råd dem som vill åka på studentutbyte utomlands: ”Passa på att göra saker du kanske inte törs göra hemma. Ställ frågor. Ta kontakt med folk. Våga gå utanför din comfort zone. Känner du att du gör bort dig så lämnar du ju ändå landet efter ett halvår. Så då är ju ingen skada skedd.” Att våga lite mer är en erfarenhet han tagit med sig hem till Sverige. ”Innan var jag lite mer försiktig och ville inte riktigt ta för mig. Nu är jag inte lika rädd för att till exempel börja prata med någon i hissen. Lite banalt kanske, men ändå.”

Till sidans topp