Till innehåll på sidan

KTH-forskare invald i ung akademi

UTMÄRKELSE

Publicerad 2015-05-27

Hallå där, Gabriel Skantze, docent i talteknologi vid KTH, du har blivit invald i Sveriges unga akademi. Hur känns det?

Gabriel Skantze. (Foto: Privat)

– Mycket hedrande och spännande. Sveriges unga akademi är ett tvärvetenskapligt forum för några av de mest framstående unga forskarna i Sverige inom alla ämnesområden. Bland de nya invalda ledamöterna finns forskare inom allt ifrån medicin och fysik till språkstudier och musikvetenskap.

Vad innebär uppdraget?

–  Dels fungerar akademin som ett forum för att öka möten mellan olika vetenskapliga discipliner och bygga nätverk, dels för att förbättra villkoren för unga forskare i Sverige samt förbättra kontakten mellan forskare och det omgivande samhället. Akademin har också samarbete med motsvarande organisationer i andra länder.

Vad hoppas du kunna tillföra?

– Mitt forskningsområde är väldigt tvärvetenskapligt och jag tror därför att jag har lätt att kommunicera med forskare från olika vetenskapliga discipliner. Jag har ganska nyligen påbörjat ett "tenure track" vid KTH och handleder nu två doktorander, samtidigt som jag har relativt färska erfarenheter av att själv doktorera, göra postdok utomlands och sedan hitta finansiering. Parallellt med detta har jag startat ett företag tillsammans med några kollegor för att kommersialisera vår forskning och förankra den i det omgivande samhället. Jag tror därför att jag har flera olika perspektiv att bidra med.

Vad är fokus för din egen forskning och vad hoppas du på inom fem år?

– I min forskning studerar jag mänsklig kommunikation och utvecklar datormodeller som gör det möjligt för datorer och robotar att samtala med människor. För att ta del i ett samtal måste en talande robot kunna se vilka den pratar med, höra vad de säger, tolka vad som sägs i ett sammanhang, ta turen vid rätt tillfällen, samt uttrycka sig med ord, gester, blick och tonfall. Eftersom vi förmodligen kommer att omge oss med sociala robotar i framtiden (inom vård, skola, etc.) har teknologin omedelbara tillämpningar, men den kan också användas i grundforskning för att öka vår förståelse för mekanismer i samtal mellan människor. Detta kräver ett tvärvetenskapligt angreppssätt som innefattar fonetik, lingvistik, språkteknologi och maskininlärning. Min förhoppning är att  hitta en bredare finansiering så att KTH kan etableras som en av de främsta institutionerna i världen inom talteknologi och social robotik.

Berättat för: Jill Klackenberg