KTH-forskare jobbar med nytt preventivmedel

Slemhinnor är något som återfinns här och var, både på och inuti människokroppen. Ögon, näsa och mun är tre områden med slemhinnor. Tarmarna, det kvinnliga könsorganen och lungorna är ytterligare tre.

Det är med dessa som Thomas Crouzier, forskare vid avdelningen på Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa vid KTH, och hans kollegor jobbar. Tillsammans har forskarna utvecklat ett biobaserat material bestående av polymerer som kan förstärka och förbättra slemhinnornas förmåga att utgöra en barriär.

– Utgångspunkten för oss har varit att betrakta slemhinnor som ett eget material som man kan jobba med och modifiera. För att kunna göra det måste man förstå slemhinnornas funktioner, bland annat att utgöra en barriär som stoppar bakterier och virus men samtidigt släppa igenom syre eller näringsämnen, säger Thomas Crouzier.

Med avstamp i denna kunskap har forskarna sedan tittat närmare på hur de mänskliga slemhinnorna ska kunna bli bättre, men också hur man kan reparera slemhinnor som skadats.

Utmaningen har legat i att ta fram ett hundraprocentigt naturligt material som klarar av att tränga in i slemhinnorna men samtidigt inte ha några oönskade biverkningar. Detta har forskarna alltså lyckats med, och forskningsresultatet har givit dem en vetenskaplig publicering i tidskriften Biomacromolecules.

– Vårt arbete kan leda fram till behandling av sår i slemhinnor och inflammatoriska tarmsjukdomar. Tidigare arbete har resulterat i framsteg när det gäller behandling av torra slemhinnor, berättar Thomas Crouzier.

Forskningen har också lett fram till en annan viktig upptäckt. Det material som Thomas Crouzier och de andra utvecklat kan fungera som ett preventivmedel.

Livmoderhalsen är sluten med ett segt slem under de dagar då kvinnor inte haft ägglossning. I samband med ägglossning så påverkas slemhinnan så att sädescellerna kan komma in i livmodern och sedan föras vidare till en äggledare där ägget kan bli befruktat. Slemmet är då mer tunnflytande och mindre segt.

– Vårt polymera material kan stänga till denna möjlighet, och förhindra att befruktning sker. På det sättet får vi ett preventivmedel som inte är baserat på hormoner. Jag är medgrundare till företaget Circle Biomedical som har för avsikt att ta detta koncept vidare till färdig produkt, säger Thomas Crouzier.

När det gäller preventivmedlet så tänker han att det ska kunna appliceras som en liten vaginal kapsel som snabbt löses upp. Den blockerande effekten har i labb visats kunna komma snabbt, inom minuter. Det är viktigt att preventivmedlet är enkelt att använda, enligt Thomas Crouzier.

Den vetenskapliga publiceringen kopplat till KTH-forskarnas arbete hittar du här .

KTH-forskarna har också arbetat med att förbättra andra egenskaper hos slemhinnor, som dess smörjegenskaper och återfuktning. Även detta har resultatet i en vetenskaplig publicering som du finner här. .

För att ta projektet närmare marknaden och patentera sin uppfinning har Thomas Crouzier fått stöd av KTH Innovation, som varje år stöttar runt 300 idéer från forskare och studenter på KTH.

Här är Thomas Crouziers forskargrupp Biopolymers for Life  och företaget Circle Biomedical .

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Thomas Crouzier på 070 - 051 70 39 eller crouzier@kth.se.