KTH-forskare ser fördelar med bakterier

Nyttan med bakterier i fokus på life science-dag

NYHET

Publicerad 2017-09-04

Bakterier – vän eller fiende? På KTH pågår just nu flera forskningsprojekt som visar vilken samhällsnytta bakterier kan göra. Ett av dem leds av Paul Hudson, forskare på SciLifeLab, som lyckats göra fordonsbränsle av bakterier. ”Vår största utmaning just nu är att hitta nya billigare sätt att odla bakterierna”, säger han.

Paul Hudson var en av flera KTH-anknutna forskare som talade vid KTH:s Life Science Technology Day i förra veckan. Han har intresserat sig för cyanobakterier – genmodifierade blågröna alger – och deras förmåga att framställa butanol, ett kolväte som kan användas som fordonsbränsle. 

I dag kan den stam av cyanobakterier som Paul Hudson och hans kollegor skapat framställa hundra gånger mer butanol än för fem år sedan när forskningsprojektet startade. En stor fördel med cyanobakterierna är att de endast behöver solljus och koldioxid för att utvecklas.

Paul Hudson vill inte gissa hur länge det kommer att dröja tills bränsle från cyanobakterier kan bli en kommersiellt gångbar produkt och bli ett alternativ till bensin och andra drivmedel. Det som styr utvecklingen är framför allt oljepriset.

– Vi vet nu att det inte räcker med genmodifiering för att göra butanol kommersiellt gångbart. Vi kommer att behöva hitta nya och billigare sätt att odla cyanobakterierna, som kräver stora ytor för att ljuset ska nå alla celler, säger Paul Hudson.

My Hedhammar är forskare vid Bioskolan. Hennes fokus ligger på spindeltråd som länge varit känd för sina unika mekaniska egenskaper. Eftersom materialet är starkt och elastiskt finns det många tänkbara användningsområden, inte minst inom medicinteknik. 

Forskargruppen som My Hedhammar tillhör har använt sig av en labb-bakterie som, efter att den fått en gen från spindeln, kan producera stora mängder av det protein som bildar spindeltråd. Den konstgjorda tråden är också biokompatibel, vilket innebär att kroppens immunförsvar accepterar materialet istället för att stöta bort det.

– Det som har överraskat mig mest i arbetet är att vi med genteknik har lyckats att bygga in komplex bioaktivitet i spindeltråden. Det gör att vi kan bygga 3D-miljöer som liknar hur det ser ut i kroppen och tillsammans med celler tillverka konstgjord vävnad, säger My Hedhammar.

I framtiden hoppas hon att spindeltråden ska kunna användas både för läkemedelsutveckling och inom sjukvården.

– I första hand tänker jag på läkning av sår på huden. Men målet är att det här materialet en dag skulle kunna användas för alla typer av vävnader, inklusive hjärtan.

Henrik Aspeborg, forskare vid skolan för bioteknologi vid KTH, har tillsammans med kollegan Anders Andersson visat att studier av maginnehållet hos svenska älgar kan bidra till utveckling av nya biobränslen. Syftet med forskningen är att få insikt i hur mikroorganismerna i älgens mage bryter ner fiberrikt växtmaterial. 

I sina studier har Henrik Aspeborg och Anders Andersson hittat bakterier som bryter ner cellulosa, hemicellulosa och pektin. Sammanlagt har arvsmassan av närmare hundra olika typer av bakterier i älgarnas magar kunnat kartläggas. Nästa steg blir att utforma nya mer effektiva enzymcocktails som kan bryta ner växtbiomassa för framställning av biobränslen.

Även Staffan Strömberg, som doktorerat i kemi vid KTH och nu är vd för Infant Bacterial Therapeutics, höll ett kortare föredrag vid Life Science Technology Day. Hans företag arbetar med att utveckla läkemedel som påverkar spädbarns mikrobiom, något som i sin tur kan förebygga eller underlätta behandlingen av sällsynta sjukdomar.

Text: Ylva Carlsson

LST Day för sjätte året i rad

KTH har arrangerat konferensen Life Science Technology Day sedan 2013. Årets tema var “Bacteria – Foe & Friend”. En ämne som togs upp var hur forskningens utmaningar ser ut när det gäller antibiotikaresistens. Inbjudna externa talare var bland andra Christopher Voigt, professor på MIT, och Bryan Tracy, vd och medgrundare av White Dog Lab.KTH:s Life Science Day vänder sig framför allt till forskare och experter inom KTH, men även till KTH:s nätverk på andra högskolor och i samhället. Syftet med dagen är att lyfta fram ny forskning och nya insikter.

Vill du veta mer?

- om Paul Hudsons forskning om bränsle av bakterier?
- om My Hedhammars forskning om biokompatibelt material?
- om Henrik Aspeborgs och Anders Anderssons forskning?
- om Staffan Strömberg och Infant Bacterial Therapeutics?
 

Till sidans topp