Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida
Årets Nobelpristagare i fysik har visat att neutriner byter identiteter, en förvandlingskonst som kräver att de har massa. Illustrationen föreställer en neutrinon i valet och kvalet mellan olika identiteter – tau-, elektron- eller myonneutrino. (Bild: Johan Janestad/KVA)

KTH-forskare steget före Nobelpristagare

NOBELPRIS

Publicerad 2015-10-06

Partikelfysikerna på KTH hade nästan gett upp hoppet om att upptäckten av massa hos en av universums minsta beståndsdelar, neutrinerna, skulle få ett Nobelpris.
– Men till slut kom det vilket är mycket glädjande. Förhoppningsvis kan det ge ett uppsving för vårt forskningsområde, säger Tommy Ohlsson, professor i teoretisk partikelfysik.

Tommy Ohlsson, professor

Fysikpristagarna Takaaki Kajita och Arthur B. McDonald har via storskaliga experiment visat att en av universums mest svårfångade partiklar, neutrinerna, byter skepnad och därmed har massa. Forskarnas upptäckter innebar att en gåta som fysiker brottats med i decennier hade fått sin lösning.

Genombrotten gjordes runt millenniumskiftet, ungefär samtidigt som Tommy Ohlsson doktorerade inom samma område. Hälften av hans avhandling handlade om så kallade neutrinooscillationer.

– Som teoretiker och fenomenolog använder jag de data som experiment inom partikelfysik producerar. Nobelpristagarnas arbete har lagt grund för vad som är relevant att forska vidare om – såsom att hitta teoretiska modeller för hur upptäckten kan beskrivas.

Kajitas och McDonalds rön ruckade på den så kallade standardmodellen för partikelfysik, som teoretiskt beskriver universums fundamentala beståndsdelar. Upptäckten av neutriners massa visade att standardmodellen inte är fullständig.

Liksom många andra av världens teoretiska partikelfysiker har Tommy Ohlsson och hans kollega Mattias Blennow vidareutvecklat flera modeller som kan beskriva Nobelpristagarnas rön och därmed bidra till en ny, förbättrad standardmodell.

Frågan är vilken teori som bäst kan beskriva neutriners massa. Några av dem förklarar fenomenet med hjälp av helt nya, hittills oupptäckta partiklar.

– Teoretikerna ligger här steget före experimentalisterna. Experiment är enormt krävande att genomföra så att kunna avgöra om våra eller andra forskarens modeller är korrekta eller inte ligger långt fram i tiden.

Tommy Ohlsson har inget direkt forskningssamarbete med Takaaki Kajita och Arthur B. McDonald, men har träffat dem flera gånger vid vetenskapliga konferenser, senast förra året. McDonald har även besökt Alba Nova vid KTH flera gånger.

Redan för elva år sedan anordnade Nobelstiftelsen ett symposium om deras upptäckt, med bland andra Arthur B. McDonald närvarande – syftet med Nobelsymposierna är att undersöka möjliga områden för ett framtida Nobelpris.

– De har varit värda priset väldigt länge eftersom det är en så pass stor upptäckt. Att priset kom i år var både väntat och oväntat, men det är i alla fall mycket välförtjänt, säger Tommy Ohlsson.

Text: Christer Gummeson

Fakta: Neutriner är en elementarpartikel och en av världens minsta beståndsdelar. Efter ljuspartiklar, fotoner, är neutrinerna talrikast i hela kosmos. Jorden bombarderas ständigt av neutriner. Tusentals miljarder neutriner strömmar genom våra kroppar varje sekund.  Partikeln skapas vid atomers delning och påvisades experimentellt 1956, vilket senare gav de amerikanska fysikerna Martin L. Perl och Frederick Reines Nobelpriset i fysik 1995.
För mer information, kontakta Tommy Ohlsson, tel 08-553 781 61 eller  tommy@theophys.kth.se