Till innehåll på sidan

KTH-forskare testar morgondagens bilteknik

NYHET

Publicerad 2014-05-19

På torsdag den 22 maj klockan 18:00 fortsätter KTH att testa sin konceptbil RCV. Förkortningen står för Research Concept Vehicle, och tanken med bilen är att KTH-forskare ska kunna testa och utvärdera morgondagens bilteknik med hjälp av fordonet. Man har redan kommit en bra bit på väg.
– Förmodligen är vi först ut världen inom denna typ av fordonsforskning, säger KTH-forskaren Peter Georén.

Detaljbild från RCV. Foto: Peter Larsson

Nu visas den första gången upp inför publik, KTH-bilen Research Concept Vehicle.

Peter Georén, föreståndare på KTH Transport Labs, ett nytt KTH-initiativ för tvärvetenskaplig forskning om hållbara transportlösningar med fokus på så kallade demonstratorer, är mycket nöjd.

– Det här är en plattform för att kunna utvärdera ny fordonsteknik, säger Peter Georén.

Konstruktionen är så fiffigt byggd med moduler att ny funktionalitet snabbt ska kunna monteras och testas i och på bilen.

Peter Georén berättar att Research Concept Vehicle redan innehåller mängder med teknik som de forskar på och testar. 

Peter Georén, föreståndare på KTH Transport Labs.

– Vi jobbar med styrningen just nu. Man göra mycket roligt med den. Det är så kallad drive by wire-teknik. Mekatronikforskare på KTH har tillverkat ratten som är av force feedback-typ. Det är en väldigt avancerad och kraftfull styrning med en modulariserad arkitektur som stödjer olika inställningsmöjligheter, så kallad "modes", säger Peter Georén.

Han fortsätter med att berätta att många fordonstillverkare vill röra sig mot drive by wire. Det vill säga att ersätta rattstången, styrväxeln och annan mekanik fullt ut med elektronik.

– Det handlar om att bereda väg för autonoma situationer, säger Peter Georén.

Med det menar han till exempel Googles förarlösa bil och autonoma bussar som finns sedan ett par år i Nederländerna. Också svensk fordonsindustris satsar på autonoma fordon, som exempelvis Scanias lastbilar som redan nu erbjuder automatisk nödbroms och automatisk körning i bilköer (så att föraren kan släppa både ratt och gas/broms). Mer teknik av den här typen är på tydligt intåg i fordonsindustrin.

– Man använder idag ofta elmotorer på rattstången för att på så sätt hjälpa föraren styra fordonet och att undvika kollisioner. Men det är inte ett optimalt system när ratten tvingas ur händerna på föraren. Med drive by wire-teknik så kan bilen svänga utan att ratten snurrar, men man kan också förstärka förarens rattutslag eller förändra det beroende på situation. Lite som en "smart ratt" som gör rätt beroende på tillfälle och situation, säger Peter Georén.

Han berättar att man pratar om ett så kallat överaktuerat styrsystem, med fler styrfunktioner än vad föraren behöver.

– Inte nog med att bilen kan svänga med alla fyra hjulen och att varje hjul kan svänga olika mycket, gas och broms hjälper också till individuellt på varje hjul med själva svängandet. Hjulen kan dessutom lutas inåt/utåt (camber) beroende av behov. Det här innebär ett överskott på styrfunktioner, och ges redundans. Detta är något som fordonsdynamik på KTH under lång tid forskat om. Försvinner funktionalitet på ett hjul så kan de andra hjulen ta över kontrollen med hjälp av en dator som sköter detta. Man har fortfarande så att säga mer styrförmåga än vad man behöver och kan skapa ett säkrare fordon med mindre däckslitage och rullmotstånd, säger Peter Georén.

Han fortsätter med att berätta att det från 50-talet och framåt har skett en rad generationsskiften när det gäller bilars styrteknologi. Först gick man från bak- till framhjulsdrift vilket gav en bättre manövrerbarhet, sedan kom antispinn-systemet vilket idag är standard. Nästa generationsskifte kan vara från dagens styrning till överaktuerat fordon och drive by wire. 

– Med ett överaktuerat fordon blir det till exempel möjligt att mycket lättare att väja för en älg. Samtidigt måste man tänka på att den mekaniska styrningen fortfarande kan kännas tryggare för många än ett par elkablar. Vi forskar mycket inom fordonsdynamik med att behålla styrkänslan i ratten som man har i dagens bilar. Utan känslan i ratten är vi människor avsevärt mycket sämre på att styra ett fordon, säger Peter Georén.

Han tillägger att det var Sigvard Zetterström som tidigare jobbade på Volvo Cars och fordonsdynamik på KTH som uppfunnit chassikoncept som sitter på RCV och som möjliggör alla fördelar och är en viktig komponent i drive by wire-systemet. Samme Sigvard Zetterström har tillsammans med Mikael Nybacka och flera forskare på fordonsdynamik varit med och utvecklat RCV, särskilt den modulära och oberoende hjulupphängningen.

Peter Georén avslutar med att berätta att KTH är väldigt tidigt ute med denna typ av fordonsforskning. 

– Förmodligen är vi främst i världen just nu med vår prototyp. Vi har i projektet en doktorand som nyligen kommit hem efter gästforskning på ett av de mest framstående fordonslabben i världen, Volkswagen Automotive Innovation Lab (VAIL) vid Standforduniversitetet. Enligt honom så är vår bil "vassare" än de fordon VAIL forskar om och med. Det känns ju väldigt kul, och nu ser vi fram emot nya forskningssamarbeten med svensk och internationell fordonsindustri där vi kan använda prototypen, säger Peter Georén.

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Peter Georén på 08 - 790 78 92 eller peterg@kth.se.