Till innehåll på sidan

KTH-forskning kan ge miljardregn över svensk bioteknikindustri

NYHET

Publicerad 2019-03-27

Det svenska bolaget Affibody, ett företag med rötterna i KTH, har precis ingått ett avtal med det amerikanska läkemedelsbolaget Alexion. Detta går ut på att samutveckla läkemedelskandidaten ABY-039 för behandling av autoimmuna sjukdomar. De första stegen i utvecklingen av läkemedelskandidaten med det kryptiska namnet togs i ett samarbete mellan forskare från KTH och Affibody, och avtalet är i ett första skede värt 230 miljoner kronor.  Om utveckling och kommersialisering går som planerat kan läkemedlet generera ytterligare 5,5 miljarder kronor till svensk bioteknikindustri.

– ABY-039 kan bli ett fantastiskt läkemedel för behandling av en rad autoimmuna sjukdomar, säger Torbjörn Gräslund, professor i medicinsk proteinteknologi på KTH.

Han och hans forskargrupp arbetar med tidig utveckling av proteinläkemedel för diagnostik och behandling av olika sjukdomar. Tillsammans med Affibody och före detta forskarstuderande Johan Seijsing har Torbjörn Gräslund drivit ett forskningsprojekt  som syftat till att designa proteiner som specifikt kan interagera med neonatal Fc-receptorn (FcRn).

– Celler som är i kontakt med blodomloppet tar hela tiden upp olika komponenter ur blodet och bryter ner dem. Så kallade IgG-antikroppar och proteinet albumin är sådana komponenter som finns i blodet, och för att skydda dem har evolutionen skapat ett system som hindrar deras nedbrytning. Receptorn FcRn är nyckelspelaren i detta skydd, berättar Torbjörn Gräslund.

Läkemedel verksamma längre tid

Från början var forskarnas designade proteiner tänkta att förlänga tiden som läkemedel finns verksamt i kroppen. Redan 2014 rönte forskningsresultatet uppmärksamhet och Torbjörn Gräslund och hans grupp lyckades få en studie publicerad i det amerikanska vetenskapsrådets egen tidning, Proceedings of the national academy of sciences (PNAS).

Torbjörn Gräslund, professor i medicinsk proteinteknologi på KTH.

– Våra proteiner kan åka snålskjuts på skyddssystemet och vi kunde för fem år sedan visa att proteinerna hade en ordentligt förlängd halveringstid i blodet. I princip kan sådana proteiner också ge läkemedel längre halveringstid i blodet vilket gör att patienterna får en jämnare dos som dessutom inte behöver tas så ofta, säger Torbjörn Gräslund.

Han fortsätter med att förklara hur de designade proteinerna även kan användas för behandling av autoimmuna sjukdomar.

– Många autoimmuna sjukdomar beror på att det finns IgG-antikroppar i blodet som styr kroppens immunförsvar att attackera personen själv. Även dessa IgG-antikroppar skyddas från nedbrytning av FcRn-receptorn. Genom att ge stora mängder av våra designade proteiner kan man mätta FcRn-receptorn och slå ut dess funktion. Därigenom ökar nedbrytningshastigheten, mängden av de skadliga IgG-antikropparna minskar och de autoimmuna symptomen minskar också. Inom vårt samarbete med Affibody visade vi  för några år sedan att det går att slå ut FcRn-receptorn i möss på detta sätt.

Stora förhoppningar om succé

Den lyckade studien gjorde att Affibody kände sig trygga med att förfina designen av proteinerna ytterligare för att ta projektet in i nästa fas; att testa på människor.

Enligt professor Fredrik Frejd, forskningschef på Affibody, har företaget under de senaste åren lagt mycket resurser på att utveckla och finjustera proteinet från Torbjörn Gräslund och hans forskargrupp. Detta för att skapa ABY-039 som ett lämpligt läkemedel för behandling av patienter. För närvarande sker de första studierna på människor, vilket möjliggjort avtalet med Alexion.

– Vi har stora förhoppningar om att det här kommer att kunna bli ett storsäljande läkemedel för behandling av olika autoimmuna sjukdomar inom några år. Vårt samarbete med Torbjörn Gräslunds forskargrupp på KTH har varit avgörande för att vi skulle komma hit, säger Fredrik Frejd.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Torbjörn Gräslund på 08 - 790 96 27 eller torbjorn@biotech.kth.se.