Till innehåll på sidan
Göran Cars, professor i samhällsplanering, på plats i Kiruna för att arbeta med omvandlingen. (Foto:Hans-Olof Utsi)

KTH hjälper Kiruna att hitta hem

Publicerad 2018-02-12

Gruvstaden Kiruna med cirka 23 000 invånare ska flytta ett par kilometer österut. Och fort ska det gå. Senast 2022 ska den nya staden ha flyttat in i sin nya stadskärna och förhoppningsvis hittat hem. I den unika stadsomvandlingen möts teori och verklighet varje dag.

– Det blir inte bara en ny stad – det ska bli en bra stad, säger Göran Cars, professor i stadsplanering på KTH, som sedan ett par år tillbaka arbetar tre dagar i veckan på plats i Kiruna med det som han kallar för världens största stadsomvandling – hittills.

Just den här dagen är kungen och drottning Silvia på besök i Kiruna. Det är 30 grader kallt och staden badar i snö. Berget Kiirunavaara syns var man än står i staden.

Kungen och Cars i Kristallen- Kirunas nya stadshus som ska stå färdigt 2022.

Kungen ville veta mer om projektet efter att ha lyssnat på Göran Cars när han berättade om stadsflytten på KTH:s hundraårsjubileum  i höstas. Därför föreslog han ett besök på plats med Cars som ciceron.

Rundvandringen börjar vid den vackra, röda träkyrkan, som står på samma plats som den gjort de senaste drygt hundra åren. Kyrkan hör till de byggnader som ska flyttas och den kommer att monteras ned stock för stock, tinne för tinne - för att byggas upp igen nära stadens nya centrum. Som en gigantisk byggsats, med 34 meter upp till tuppen, där allt har sin bestämda och givna plats.

– Det gäller att ha en bra märkpenna om man säger så, annars kan det ju bli lite av ett plockepinn när den transporteras, säger någon lite bryskt.

Processen med att flytta staden på berget startade när gruvbolaget LKAB 2004 konstaterade att det fanns en omfattande sprickbildning i marken med risk för ras och slukhål när malmbrytningen skulle ske 1 365 meter under jord. Kiruna måste flyttas om staden och dess näring skulle överleva.

Kiruna och dess blivande centrum i mitten av bilden.

Gruvan och Kiruna är tätt sammanlänkade och kanske kan man säga ömsesidigt beroende av varandra ända sedan järnmalmen började brytas på allvar i slutet av 1800-talet och staden blev stad år 1900. Klockan 01.20 varje natt mullrar gruvan till när man spränger för dagskiftet– ett självklart inslag i Kirunabornas dygnsrytm.

Planarbetet för stadsflytten tog fart på allvar hösten 2012. Vad skulle behållas, vilka byggnader skulle rivas och vilka skulle flyttas? Hur blandar man det nya och det gamla så att det växer ihop på ett bra sätt? Hur ersätter man de boende vars hus måste rivas? Vad gör vi med järnvägstationen, sjukhuset?  Det var bara några av alla de för många livsavgörande frågor som pockade på svar.

– Utan KTH hade vi aldrig klarat det här, säger Kristina Zakrisson, kommunstyrelsens ordförande, som just efter att ha tillträtt sin post 2011 fick stadsflytten på sitt bord.

– Jag var nästan beredd att kasta in handduken, vaknade om nätterna och våndades. Men då kom fyra forskare inom fastighetsekonomi, fastighetsjuridik och stadsplanering från KTH – däribland Göran Cars- och oket föll från mina axlar när jag insåg att det fanns folk med just den här kompetensen som vill hjälpa oss.

Göran Cars å sin sida är snabb med att återgälda berömmet och konstaterar att det verkligen varit en förmån för KTH och för honom personligen att få arbeta med det här projektet.

– Att få komma ut i verkligheten och se att det jag i teorin undervisat och forskat om under alla år stämmer är ju fantastiskt.

Med en tydlig målbild för Kiruna 2.0, en övertygelse om att man kommer längre med samarbete och en respekt för Kirunabornas känsla och tankar kring sin stad i bagaget satte arbetet i gång.

Göran Cars har med tiden blivit lite av en kändis i stan. Det händer att folk hejar på honom vid mjölken på Konsum och berättar vad de tycker och tänker om flytten. En stor del av hans arbete för att kunna bygga upp den nya staden är just att lyssna och prata med alla parter –LKAB:s ledning, handlarna, byggarna, kommunen, länsstyrelsen, Trafikverket och som sagt medborgarna kring husen, byggnaderna, de offentliga byggnaderna, vägarna och infrastrukturen.

För att undvika pajkastning ställningskrig har fokus i diskussionerna legat på vad man kan göra bättre – vad som inte är bra i dagens Kiruna – nu när man har chansen att bygga upp något nytt. Även om det givetvis förekommit många, långa diskussioner och starka känslor. Vemod inte minst när hus rivits eller flyttats.

Mötesplatser, ingen biltrafik i stadskärnan, butiker på båda sidor om en gata och att värna märkesbyggnader som är typiska för Kiruna är några av sakerna på önskelistan.

– Detaljerna är så viktiga. Det kanske inte är en speciell byggnad man sörjer utan något man har en relation till. För någon är det björkarna i kyrkbacken, en specifik parkbänk eller kanske en lyktstolpe på hemvägen, berättar Göran Cars.

Nya stadshuset som flankeras av klocktornet från gamla motsvarigheten.

En viktig byggnad för många är dock stadshuset. Det gamla, Igloon, ska rivas. Klocktornet, som tidigare satt på taket, har redan flyttats intill det nya stadshuset som byggs för fullt. Båda syns tydligt för den som åker förbi på vägen – trots det påstridiga snöfallet.

Kungen och drottningen får en visning av det nya stadshuset som går under benämningen Kristallen. Om allt går enligt plan ska den nya stadskärnan stå färdig om två-tre år.

– Nu ser vi ut över det som ska bli det nya stadstorget, säger Göran Cars och pekar ut genom ett av de många fönstren.

Kungen undrar hur det ska bli med parkeringsplatser bland annat.

– Parkering blir det en bit bort eftersom stadstorget ska vara bilfritt, så även en kung kan få gå 50 meter. Och skoterparkering är en viktig fråga i en stad med 11 000 skotrar. Med förarlösa bilar inom en relativt snar framtid kan parkeringshus bli överflödiga.

Kungen skrattar.

Att skapa det nya Kiruna måste gå fort eftersom gruvan gör sig allt mer påmind. Det har inneburit att flera processer har fått drivas parallellt och överlappande för att vinna tid.

Att på nära håll se teorierna inom stadsbyggnad omsättas i praktiken är något Göran Cars anser gör honom till en mycket bättre lärare och forskare de två dagar i veckan han är på KTH.

– Vi har så mycket relevant och solid kunskap på KTH som efterfrågas ute i samhället. Jag tycker vi borde öka mark- och verklighetskontakten så att säga. Det gagnar alla parter.

Stadsflytten av Kiruna har blivit mycket omskriven. Tv-team och journalister från hela världen hör av sig.

– En flytt i den här storleksordningen har inte gjorts förr. Med stigande vattennivåer till följd av klimatförändringen är det en kunskap som blir alltmer efterfrågad, konstaterar Göran Cars.

Rundvandringen avslutas i det gamla stadshuset. Det har slutat snöa. Om ett par år är trappan som går från stora salen till kommunfullmäktigerummet där vi just står borta.

Text: Jill Klackenberg

Kiruna och stadsomvandlingen

Gruvan i Kiirunavaara är världens största och modernaste underjordsgruva och Sverige är en av världens 15 största producenter av järnmalm. Eftersom sprickbildningen är orsakad av gruvdriften är det LKAB som ska betala för stadsomvandlingen. Kiruna som till ytan 20 550 kvadratkilometer brukar kallas Sveriges största stad. Staden har en rad riksintressen som rennäring, mineraler och friluftsliv att ta hänsyn till och skydda. Totalt ska 3 000 bostäder rivas, vilket motsvaras av närmare 300 000 bostäder i Stockholm. Det nya stadshuset ska stå färdigt i år och stadskärnan inom de närmaste åren och hela omvandlingen beräknas vara färdig omkring 2027.

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2018-02-12