KTH i kampen mot demenssjukdomar
Under rubriken ”Spjutspetsteknologi från KTH – ett nytt verktyg i kampen mot demenssjukdomar” samlades ett 90-tal inbjudna gäster för att få en inblick i den forskning som bedrivs på KTH.
– Demens är en smygande sjukdom. Som anhörig kanske man inte märker det till en början. Uppdraget för forskningen kring demenssjukdomar handlar om att försöka lindra, lösa och bota, sade Sigbritt Karlsson, rektor på KTH när hon hälsade publiken välkommen.
Hon berättade om egna erfarenheter från då hennes pappa blev sjuk. Därefter tog Mathias Uhlén över och beskrev olika delar av sin omfattande forskning med fokus på den hjärnatlas, som släpps i september, där hjärnans proteiner kartläggs.
– Vilka proteiner är viktiga för hjärnan? Vid alzheimer finns proteiner i hjärnan som inte ska finnas där.
Omkring 20 000- 25 000 personer insjuknar i en demenssjukdom årligen och i dag finns cirka mellan 130 000 och 160 000 personer som lider av sjukdomen, som ofta kallats för just ”de anhörigas sjukdom”.
Systrarna Märta Schörling Andreén och Sofia Schörling Högberg, berättade om när sjukdomen drabbade deras far:
– Det är tungt att få en diagnos som frontallobsdemens där det finns så lite kunskap och ingen behandling.
Näringsliv och forskning samarbetar
De kunde inte ändra diagnosen, utan startade en stiftelse för forskning om demens The Swedish FTD Initiative. Genom att koppla ihop näringsliv och forskning är tanken att komma snabbare framåt.
Systrarna har arbetat nära Peter Nilsson, professor i proteomik vid KTH och Stefan Ståhl, professor i molekylär bioteknik.
Under seminariet talade Peter Nilsson bland annat om sitt arbete med att kartlägga demenssjukdomar.
Därefter berättade olika KTH-forskare om den forskning som bedrivs som rör alltifrån diagnos och kartläggning till läkemedel och allt mer precisa behandlingar av demenssjukdomar.
Stefan Ståhl och Hanna Lindberg, teknologie doktor, pratade till exempel om målsökande proteiner som framtidens demensläkemedel.
Mikrochip simulerar sjukdomar
Därefter tog forskaren Anna Herland vid och presenterade sin forskning om hur man kan använda mikrochipteknologi för att testa eller simulera sjukdomar i en slags hjärna-på-chip.
Sist ut bland forskarna var Hedvig Kjellström, professor i robotik, som bland annat visade hur man med hjälp av AI och robotar kan ställa diagnoser tidigt. Något som är avgörande för att kunna påverka sjukdomsförloppet.
Sigbritt Karlsson avslutade med att konstatera att KTH kan bistå med infrastruktur och forskare med energi och tålamod, men förhoppningen är att få in mer resurser för att stödja dem i deras arbete och effektivitet.
Text: Jill Klackenberg