Till innehåll på sidan

KTH med i nystartat centrum för miljöepidemiologi

Ett reningsverk där en av bassängerna med avloppsvatten syns.
Avloppsvatten kan berätta många saker om folkhälsan, till exempel förekomsten av coronavirus. Foto: Zeynep Cetecioglu Gurol

NYHET

Publicerad 2021-09-30

Med sex miljoner kronor i bagaget ska det nystartade forskningscentret SEEC bedriva miljöepidemiologisk forskning. Bakom centrumbildningen står KTH, SLU, UU, KI samt SciLifeLab, och fokus ligger på pandemiövervakning.

Övervakning av smittämnen i avloppsvatten och offentliga miljöer har visat sig vara ett värdefullt verktyg i folkhälsoarbetet under covid-pandemin. Inrättandet av ett nytt svenskt miljöepidemiologiskt centrum görs med hjälp av ett bidrag på sex miljoner kronor från SciLifeLab. 

Forskaren Zeynep Cetecioglu Gurol ansvarar för KTH:s delaktighet i SEEC. Hon berättar att hon och andra forskare vid lärosätet utvecklat en metod för att mäta mängden coronavirus i avloppsvatten som använt från april 2020 fram till september 2021. Denna mätmetod har publicerats vetenskapligt under 2020.

– Vi har nu förfinat vår mätmetod och gjort den mer finkänslig. Alla grupper inom SEEC som mäter förekomsten av virus i avloppsvatten använder nu den nya, bättre metoden. Det ger oss en chans att jämföra halterna i olika svenska städer, säger Zeynep Cetecioglu Gurol.

Metoder för att bekämpa smittämnen

Hon berättar vidare att KTH kommer att ha en aktiv roll inom SEEC när det kommer till dessa mätningar. Fortsatta prov kommer tas från Stockholmsområdet, och ny mätningar kommer påbörjas i Malmö. KTH:s insats kommer dock inte bara vara provtagning, inom ramen för SEEC är det också tänkt att nya metoder ska tas fram för hur smittämnen ska bekämpas.

Annika Stensson Trigell, vicerektor och ansvarig för forskning på KTH, är mycket glad att SEEC nu kommer att etableras som ett forskningscentrum med en stark miljöepidemiologi- och folkhälsoprofil. 

– Centret bygger på erfarenheten av den snabba kunskapsuppbyggnaden under pandemin. Tillsammans med bland andra SLU och reningsverk i flera städer kommer vi att bygga en nationell resurs som blir en brygga mellan epidemiologi och miljö. Detta centrum kommer att kunna erbjuda en unik service som är viktigt för en snabb och effektiv respons vid framtida pandemier, säger Annika Stensson Trigell.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Zeynep Cetecioglu Gurol  på zeynepcg@kth.se.