Till innehåll på sidan
En sjukvårdare klädd i skyddsdräkt och munskydd sätter på sig ett skyddsvisor.
Sjukvårdspersonal vid en infektionsklinik i Kalmar är rustade för att ta emot personer som smittats av coronavirus. (Foto: Mikael Fritzon/TT)

KTH nätverkar för att stötta vården

Publicerad 2020-04-16

På bara någon vecka ställde flera företag i Sverige om till massproduktion av skyddsutrustning för vården. Mikael Beving, KTH-alumn, har varit spindeln i nätet i kontakterna mellan sjukvård och industri.

Porträtt av Mikael Beving, grundare av Toolspace.
Mikael Beving, grundare av Toolspace.

– Jag är glad över att kunna bidra till att svensk industri kan vara med och säkra vårdens behov och jag tjänar inte en krona på det, säger Mikael Beving, civilingenjör inom polymerteknik och grundare av Toolspace, en experimentverkstad för innovation och entreprenörskap.

När han blev varse Stockholmsvårdens skriande behov av skyddsutrustning sökte han i sitt kontaktnät efter stöd och råd. Lasse Hässler , medarbetare på KTH:s prototypcenter, var en av dem som fick frågan om att bidra med kunskap och idéer.  

Till vardags hjälper han KTH:s studenter, forskare och externa partner att bygga och konstruera prototyper:

– Det här känns som något av ett rekord i hur snabbt det kan gå från idé till produktion. Självklart känns det bra och viktigt att kunna bidra. Vi är många som är med och stöttar, säger Lasse Hässler.

Råd och tips

Förfrågan gällde både att ta fram prototyper för att masstillverka skyddsvisir och plastförkläden, råd om tillverkningsmetoder, och – inte minst – tips på företag som med kort varsel kunde starta industriell produktion.

En hand håller i en prototyp av ett skyddsvisir.
Prototyp av skyddsvisir framtagen av Lasse Hässler.

– Behovet inom Region Stockholm är enormt, främst inom äldreomsorgen. Efterfrågan på skyddsvisir har minskat något efter många frivilliginsatser, men skyddsdräkter med lång ärm råder det stor brist på, säger Mikael Beving.

Efter att ha bollat idéer, testat modeller och prövat olika produktionsmetoder kom tillverkningen av skyddsvisir igång hos flera företag i påskveckan. Produktionskapaciteteten är 10 000 i veckan, visiren kan desinficeras och återanvändas, till skillnad från de enklare 3D-printade modellerna.

Mikael Beving har fungerat som en länk mellan inköpsavdelningen på Region Stockholm och tillverkande företag. Utifrån vårdens behov har han stämt av mot plastproducenter, samordnat leveranser och satt tillverkare i produktion.

Ekonomiska risker

Störst är efterfrågan på skyddsförkläden – enligt Region Stockholm används dagligen 60 000 plastförkläden. Mikael Beving tog kontakt med en tillverkare i Karlstad som blev först ut att starta produktionen i Sverige. Efter en vecka var de igång med stansning och svetsning av långärmade förkläden.

Tillsammans med andra industriföretag som anslutit sig är dagsproduktionen uppe i tiotusentals dräkter.

– Många företag förstår att vi tillsammans måste stötta de som står längst fram och tar hand om patienterna. Flera har tagit ekonomiska risker och varit väldigt snabbfotade, säger Mikael Beving.

Text: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2020-04-16