Till innehåll på sidan
Jiayi Chen, vetenskapsattaché på kinesiska ambassaden var en av talarna på workshopen på KTH. (Foto: Håkan Lindgren)

KTH och Kina samarbetar i stor skala

UTBLICK

Publicerad 2014-08-13

KTH:s samarbete med Kina fortsätter att växa. Ett i raden av utbyten var den workshop inom material och energi som hölls för forskare från KTH och Shanghai Jiao Tong University, SJTU, före sommaren.
– Det finns flera likheter mellan våra universitet. Att hitta gemensamma beröringspunkter i forskningen är alltid stimulerande och matnyttigt, säger Chao-yong Xie, professor på SJTU.

Ett 30-tal forskare från vardera lärosätet deltog i workshopen för att hitta samarbeten alltifrån matchande forskningsprojekt till gemensamma ansökningar till EU:s forskningsprogram Horizon 2020. Representanter för företag som Sandvik, Alstrom och ABB liksom representanter för olika forskningscentra fanns också på plats.

Börje Johansson, professor i tillämpad materialfysik på KTH, konstaterar att samarbetet med Kina har byggts upp under lång tid:

- Utvecklingen i Kina går så rasande fort och det är verkligen glädjande att de vill ha med oss på tåget.

KTH:s utbyte med Kina inleddes för drygt tio år sedan och har vuxit i takt med att behovet av ingenjörskonst och det ekonomiskt stora språng som Kina tagit under samma period.

- Vi var tidigt ute och har byggt upp relationen under lång tid, vilket är en klar fördel, säger Ramon Wyss, vicerektor med ansvar för internationella projekt på KTH, som varit med från starten.

Kunskaps- och kompetensutbytet sker på en rad nivåer. KTH har 18 högt rankade partneruniversitet i Kina med samarbeten inom utbildning och forskning avtalade på central universitetsnivå. Mer än 100 mastersstudenter och 50 doktorander kommer till KTH årligen från Kina och ett 20-tal svenska KTH-studenter åker åt andra hållet. Löpande sker ett intensivt utbyte av forskare.

Ramon Wyss, vicerektor för internationella projekt på KTH.

Dessutom pågår samarbeten på åtta gemensamma forskningscentra inom exempelvis material och energi samt biomedicinsk teknik.

- Den laborativa infrastrukturen är numera ofta mer avancerad i Kina och de kinesiska studenterna har ett otroligt driv, säger Ramon Wyss och berättar att konkurrensen är stenhård.

Omkring sju miljoner kinesiska ungdomar gör inträdesproven till universiteten varje år och på vissa universitet är det över 1 000 sökande per plats. Det utbildas en miljon ingenjörer varje år.

Tänka fritt är stort, men tänka stort är större skulle kunna vara en passande parafras i sammanhanget. I världens folkrikaste land blir proportionerna helt andra än i Sverige, vilket gör Kina till en marknad där alla vill vara och även i fråga om forskningen gäller det att tänka stort. Hur bygger man upp en fungerande kollektivtrafik för snart 23 miljoner Shanghaibor mot dryga miljonen i Stockholm? Eller fungerande trafiksystem när den växande medelklassen i Kina kanske har upp emot tre bilar per familj?

- För KTH-forskare är ju detta en del av utmaningen att tänka så storskaligt när det gäller vattenrening eller stadsplanering eller vad det kan vara, säger Ramon Wyss.

Samarbetet omfattar i stort sett alla teknikområden med viss tyngdpunkt på energi, transporter, life science, informations- och kommunikationsteknologi samt material.

- I Kina finns en stor utvecklingsoptimism och ingenjörer står högt i kurs.

Som ekonomisk stormakt med en gigantisk marknad har Kina lockat till sig många utländska företag att etablera sig där. Flera svenska, globala företag tillika KTH:s strategiska partners som ABB, Sandvik, Ericsson och Scania finns där.

- Samverkan med näringslivet i regionen utvecklar ytterligare vårt samarbete med Kina, säger Ramon Wyss och nämner det svenska centret på SJTU som invigdes förra hösten i syfte att stärka det svensk-kinesiska samarbetet på flera nivåer.

Sandvik var först ut som medlem och tanken är att centret bland annat ska vara både en mötesplats och ett kompetenscentrum för samarbete med i huvudsak svenska, men även kinesiska företag,  i regionen.

Det gedigna samarbetet mellan forskare från KTH och från de kinesiska toppuniversiteten syns också i den vetenskapliga publiceringen.

- KTH är det universitet i Sverige som har flest sampubliceringar  med kinesiska forskare, säger Ramon Wyss, som ser hur samarbetet kan utvecklas vidare.

Inte minst med SJTU i Shanghai och Tsinghua University i Beijing, ett av världens största teknik och ingenjörsuniversitet. Med Tsinghua har KTH bland annat utvecklat ett gemensamt campus i den virtuella världen. C-campus som det heter invigdes 2012. Studenter, lärare och föreläsare från båda lärosätena har mötts genom sina avatarer, virtuella personliga motsvarigheter,  i denna it-baserade kommunikationsplattform.

- För KTH som vill medverka till att lösa världens stora utmaningar ger samarbetet med Kina unika möjligheter att bidra till att skapa en mer uthållig värld, säger Ramon Wyss.

Text: Jill Klackenberg