KTH-veteran tar steget till Södertörn
Efter att ha rört sig på KTH:s campus de senaste 40 åren tar Gustav Amberg klivet ut i det okända. Nja, inte riktigt. Från att ha varit student på teknisk fysik, skolchef, vicerektor för jämställdhet blir han nu rektor för Södertörns högskola.
När vi pratar om vad han tycker sig ha åstadkommit under åren på KTH i sin senaste roll, som ansvarig för jämställdhet och fakultetsförnyelse handlar det mycket om maktperspektiv och att tänka helheter.
– Vi har kommit en bra bit på KTH när det gäller att göra karriärvägarna mer tillgängliga för unga forskare av båda könen genom tenure track. Det måste fortsätta att utvecklas inte minst genom olika typer av stöd, säger han och tillägger:
– Attityden har varit mycket att man ska klara sig själv och slå sig fram i karriären som med machete ensam i djungeln. Det är både destruktivt och underlättar inte samarbete. Vi har alla ett ansvar för helheten och att ta tillvara den kompetens som finns.
När han utsågs till vicerektor blev han förvånad eftersom han visste så lite om genus och jämställdhet och det var på något sätt paradoxalt:
– Ännu en äldre man som får ett uppdrag på grund av sin inkompetens. Men jag har lärt mig mycket under de här åren – inte minst av de genus- och organisationsforskare vi har på KTH, säger han.
I dag är 15 procent av KTH:s professorer kvinnor och 85 män. Siffran går så sakteliga uppåt.
– Det är lätt att bli deprimerad över att det går så trögt, men det går sakta uppåt. Inte ens den mest förhärdade kan hävda att den här skevheten är en rationell spegling av kompetens.
Gustav Amberg konstaterar dock att siffor inte säger allt utan att man kan nyansera begreppen genom att prata i termer av kvantitativ och kvalitativ jämställdhet.
– Det kan vara 50-50 mellan könen men ändå en förtryckande kultur.
Att detta med jämställdhet tar sådan tid och trots diverse ansträngningar går trögt är som det är. Förändringsarbete tar tid och även om ambitionen är hög på ledningsnivå tar det tid innan det sprids i hela systemet och når ut i kapillärerna, som han uttrycker saken.
Men trots sina anor och långa historia tycks KTH som tekniskt lärosätet klart förändringsbenäget enligt Amberg som ger mooc:ar och andra nya pedagogiska grepp som exempel.
– Då är det ju inte omöjligt inom det här området heller. Det är avgörande att man inte uppfinner dåliga hjul igen eller fastnar i icke gynnsamma cirklar.
En sak som han lärt sig titta efter är inte bara vad siffrorna säger om könsfördelningen till exempel i fråga om professorer utan att titta efter det som inte händer – de icke-händelser som tydligt kan avslöja såväl normer som maktstrukturer.
Gustav Amberg sitter också med i regeringens expertgrupp för jämställdhet .Där vrids och vänds bland annat på det faktum att alltfler kvinnor utbildar sig - men ju högre upp i den akademiska hierarkin desto färre kvinnor.
– Uppdraget har varit väldigt intressant och är ju så att säga en port in i samhällsdebatten.
Den första juli börjar du på Södertörn. Hur känns det?
– Väldigt roligt. Visst kommer jag få lite KTH-abstinens, men Södertörn är något av en ung och uppkäftig uppstickare – högskolan har bara funnits i 20 år – och det ser jag väldigt mycket fram emot att ta vara på och utveckla.
Och att bli högsta hönset?
– Bra. I den positionen har man ju makt att få saker att hända.
Text: Jill Klackenberg