Till innehåll på sidan
Annika Stensson Trigell, vicerektor för forskning på KTH. (Foto: Håkan Lindgren)

Laganda lyfter forskningen

Publicerad 2018-11-15

Lagarbete, spetsforskning och tvärvetenskap. Det är grundbultar i KTH:s forskningsverksamhet och avgörande för dess goda rykte.
- Att vi attraherar ansedda forskare och internationella studenter till KTH är ett gott betyg, säger Annika Stensson Trigell, vicerektor för forskning på KTH.

Att ansvara för extern forskningsfinansiering, utveckla forskningen på ett lärosäte och skapa en relevant och tillräckligt lockande miljö för de cirka 3 700 lärare, forskare och doktorander som finns på KTH i dag är ett utmanande uppdrag, som Annika Stensson Trigell haft i snart två år.

Hon rekryterades som professor till KTH från Luleå Tekniska Universitet för 18 år sedan för att leda forskningen inom fordonsdynamik och utbildningen i fordonsteknik.

– Då hade de flesta forskare sin egen låda och hölls sig inom sin disciplin och KTH var mer av ett forskarhotell. I dag är forskningsmiljöerna större och har mer gränsöverskridande verksamhet. Tack vare bland annat forskningscentra och de strategiska forskningsområdena så har vi kunnat bygga kritisk massa inom många områden.

Genom Annika Stensson Trigells karriär har just detta med att bygga livskraftiga och kreativa tvärvetenskapliga forskningskoalitioner med omgivande samhälle och näringsliv löpt som en röd tråd.

Att bidra till lösningar på gemensamma frågeställningar är stimulerande. Tiden för det ensamma forskargeniet som sitter på sin kammare och åstadkommer stordåd i konkurrens med likartade är kanske förbi. I en globaliserad värld med stora samhällsutmaningar för forskarsamfundet och hård konkurrens ökar behovet av och nödvändigheten i att utbyta idéer och lösningar. Metoder och tekniker utvecklade för ett visst tillämpningsområde kan vara lösningen på helt andra utmaningar.

– I dag frågar vi oftare: vilket problem är det vi vill lösa och vilka bör vara med för bästa resultat och mest nytta för samhället. Att se sin egen kunskap i relation till andras gynnar alla parter.

-Att se sin egen kunskap i relation till andras gynnar alla, enligt Annika Stensson Trigell

Annika Stensson Trigell har arbetat som hon lär och står bakom en rad samarbeten som samlat relevanta spelare i ett och samma lag. Hon har byggt nätverk på såväl nationell som internationell nivå. Det har utmynnat i täta samarbeten som manifesterats i excellenta forskningscentra som till exempel Centre for ECO2 Vehicle Design med många parter inom transportsektorn.

Under 2009-2011 byggde hon upp KTH:s Transportplattform som numera samlar 850 transportforskare från olika discipliner.

De övriga plattformarna på KTH idag är Life Science Technology, Material, ICT och Energi.

– KTH:s plattformar är katalysatorer, det vill säga de ska underlätta och uppmuntra tvärvetenskapligt samarbete inom respektive område både inom KTH och med andra parter.

Annika Stensson Trigell har också byggt upp KTH:s strategiska samarbete med Scania som resulterat i både ett partnerskap och en mängd olika forskningssatsningar, exempelvis ITRL - Integrated Transport Research Lab med fokus på framtidens transportsystem.

– Att arbeta mer integrerat och verklighetsnära gör oss inte bara mer effektiva. Det är en konkurrensfördel. Med starka och tydliga forskningsmiljöer är det lättare att få goda forskare att stanna och locka nya att komma.

Vad ska man göra åt Zlataniseringen av akademin – det vill säga huggsexan om internationella forskarstjärnor som alla vill ha?

– Det finns excellenta forskare över hela världen. Vi vill gärna locka dem som både förstärker våra forskningsmiljöer och som vill utveckla forskningsverksamheten. Kanske är inte en forskare som lever på gamla meriter och som sannolikt byter lag igen det bästa för oss. Istället eftersträvar vi att attrahera ”rising stars” som blommar här och skapar spännande resultat.

Annika Stensson Trigell förespråkar miljöer med nära koppling mellan undervisning och forskning.

- Det är lätt att det blir antingen eller. Nära koppling mellan undervisning och forskning ökar kvaliteten och relevansen i båda. KTH:s utbildningar är också kända bland både studenter och arbetsgivare för just blandningen av teori och praktik, säger hon.

Annika Stensson Trigell tar ett exempel för att visa hur växelspelet mellan utbildning och forskning kan se ut.

– Vi gjorde en utbildningssatsning inom ett forskningsprogram som hette Gröna Bilen. Kurserna byggde på kunskap från tidigare forskningssatsningar inom miljövänlig fordonskonstruktion, el- och hybridfordon, bränsleceller, batterier och emissioner från förbränningsmotorer. För att vara attraktiva för studenterna måste vi ständigt se till att utbilda i de mest aktuella ämnena.

Vad utmärker en bra forskare?

– Att ifrågasätta, hitta lösningar och enträget testa gränserna för vad som är möjligt. Dessutom att kommunicera så andra förstår och som sagt kunna samarbeta med omgivande samhälle.

KTH har ju tappat i senaste THE-rankingen vad tänker du om det?

– Det stämmer, några av våra konkurrenter har lyft sig ännu mer än oss. Känsligheten i själva mätsystemet gör att det behövs väldigt lite för att det ska förändras. Självklart måste vi arbeta ännu mer med att öka vår konkurrenskraft. Vi arbetar därför med att ta fram ett system för utvärdering av forskning som ska uppmuntra forskningsmiljöerna att ta fram egna strategier för det. Men, vi står oss väldigt bra inom många områden och ligger bland de 40 bästa tekniska lärosätena i världen.

Inom vilka områden utmärker sig KTH?

– I THE:s ranking utmärker vi oss speciellt inom matematik, transportvetenskap, reglerteknik och telekommunikation. I QS ranking är det arkitektur, byggd miljö, elektroteknik, maskinteknik, materialteknik och byggteknik som lyfts fram.

.Och framåt?

– Vi arbetar nu mycket för att bli ännu bättre inom hållbar utveckling, digitalisering, AI och industrialisering för att nämna några områden där KTH vill göra stor nytta.

Text: Jill Klackenberg

Fakta om Annika Stensson Trigell

Namn: Annika Elisabeth Stensson Trigell
Ålder: 53 år
Familj: Tre barn och man
Favoritplats: Norrland – där laddar jag batterierna.
På cv:t: Vicerektor för forskning på KTH. Professor i fordonsdynamik. Föreståndare för flera forskningscentrum och KTH:s Transportplattform. Koordinator för Gröna bilens utbildningssatsning. Ledamot i många forskningsråd, centrumbildningar och forskningssatsningar. Genom åren har jag examinerat och handlett 230-tal exjobb och ett 70-tal kandidatexjobb. Jag har även handlett 17 doktorander som har disputerat.
Egen forskning: Den handlar om modellering, simulering och experimentell karakterisering av fordons dynamik, där samverkan mellan fordon, förare och omgivning är viktiga aspekter. Hedersuppdrag: I år ska jag vara promotor när de nya doktorerna promoveras i Stadshuset. Jättespännande och hedrande – påminner mig om när jag för 18 år sedan höll min installationsföreläsning som nybakad professor i Blå hallen om ”Kaos i maskineriet?”.
Bästa innovation: Säkerhetsbältet
Bästa tekniska pryl: Min Mac
Drömprojekt: Att forska på hur man bör ändra egenskaperna hos ett fordon medan man kör så att det blir så energieffektivt och så säkert som möjligt – med förbättrad körglädje och komfort. Att meka med bilar har inte varit min ingång som transportforskare – det är att kunna fånga egenskaper med ekvationer och kunna utnyttja det för bättre lösningar som lockat mig.

Forskning på KTH

I dag finns närmare  på KTH och KTH har huvudansvaret för fem nationella strategiska forskningsområden inom E-vetenskap, IT och mobil kommunikation, Transportforskning, Produktionsteknik, Molekylär biovetenskap (Science for Life Laboratory) samt delaktig i ytterligare fem strategiska områden. KTH är också partner i fyra European Institute of Innovation and Technology (EIT); EIT InnoEnergy, EIT Digital, EIT Health, EIT Raw Materials.Läs mer här

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2018-11-15