"Matematiken måste få ta tid"

– Hon hade ett mycket visuellt sätt att forska, där hon la ut jättestora papper på golvet och ritade sina figurer. Hennes dotter har någon gång sagt att hon som liten trodde att hennes mamma var konstnär, eftersom hon alltid låg på golvet ritade, berättar Sandra di Rocco, professor i matematik vid KTH.

”Om vi visste att saker skulle vara så komplicerade skulle vi ha gett upp… Fast jag vet faktiskt inte alls, jag vet inte. Jag ger inte upp så lätt.”

Orden kommer från Maryam Mirzakhani i samband med en intervju med Quanta Magazine. Citatet har blivit en symbol för hur hon angrep problem och utmaningar och vem hon var.

Hon hade till en början inte alls bli tänkt bli matematiker, utan plöjde som ung flicka varje bok hon kom över och drömde om att bli författare.

Men snart skulle hon upptäcka vilken glädje ämnet gav henne och därefter sätta sin egen prägel på matematiken.

– Det som var så spännande med Maryam Mirzakhani är att hon skapade något nytt, och sättet hon gjorde det på var fantastiskt. Det handlar inte bara om hennes resultat, utan också om hur hon gick till väga, säger Sandra di Rocco, professor i matematik vid KTH.

Maryam Mirzakhani  föddes i Iran, studerade vid Harvard och blev sedermera matematikprofessor vid Stanford University, där hon verkade inom komplex och hyperbolisk geometri.

Bilden av biljard
En del av hennes forskning som blivit mycket uppmärksammad kan visualiseras med hjälp av ett biljardbord format som en polygon.

En biljardboll skickas iväg och studsar fram och åter mot bordets kanter. Banan som bollen följer blir efter lång tid mycket komplex och ger intrycket av en stokastisk rörelse.

Maryam studerade dynamiken hos sådana system med antagandet att varje hörn har vinkeln ”ett rationellt tal gånger pi.”

Hon kopplade dem till deformationer av vissa ytor och fann på så sätt oväntade och mycket användbara strukturer som ger en långt djupare förståelse av både matematiska och fysikaliska frågeställningar.

Skapade förståelse för rymdfysik
Resultatet kan bland annat användas till att förstå fysiken bakom gravitation och kaotiska rörelser, exempelvis i forskning om rymden och svarta hål.

– Det unika med Maryam var att hon verkligen kunde se formerna utanför den tredimensionella världen. Hon hade en geometrisk intuition som hjälpte henne att visualisera strukturer och dimensioner, och hon pratade gärna i bilder.

– Hon kunde låta som om hon beskrev en StarTrek-film, men sedan bevisade hon alltid teorierna, säger Sandra di Rocco.

Vann matematikens finaste pris
Maryam Mirzakhani beskrivs ofta som en fokuserad, ambitiös och ödmjuk person.
De priser hon vann var en bonus; för henne var det själva forskningen som verkligen betydde något.

Hon pratade gärna om hur vacker matematiken var och att man måste ta sig tid att förstå den. 

Se 3 minuter på Youtube om Maryam Mirzakhanis livsverk här  (Video by Simons Foundation and International Mathematical Union)

Men hon betydde också mer än så för världen.
Maryam Mirzakhani var den första kvinnan i Iran som var med och vann en matematisk olympiad. I samband med det blev hon också den första kvinnan i landet som visades på tv utan att bära slöja.

År 2014 tilldelades hon Fieldsmedaljen, den finaste utmärkelse en matematiker kan få, och hon är fortfarande den enda kvinna som har belönats med den.

Hon blev en förebild för människor över hela världen – och inte bara för kvinnor.
– Hon var en speciell matematiker för alla. Hon gjorde så mycket mer under bara de 15 år som hon var aktiv matematiker än vad andra lyckas med under 50 år. Hon är fortfarande en inspiration för både män och kvinnor, säger Sandra di Rocco.

Text: Johanna Lundeberg
Foto: Håkan Lindgren

Vann medaljen som jämförs med Nobelpriset

År 1994 blev Maryam Mirzakhani den första kvinnan från Iran att vinna en guldmedalj i matematik-olympiaden. Året därefter blev hon den första iranska studenten att vinna två guldmedaljer i tävlingen – detta efter att ha haft alla rätt.

Fieldsmedaljen delas ut till framstående matematiker som är under 40 år, och som har presenterat banbrytande forskning.

Medaljen jämförs ofta med Nobelpriset. Maryam Mirzakhani är fortfarande den enda kvinna som har fått ta emot priset – och till Quanta Magazine har hon sagt att hon trodde att det var ett skämt, att mejlkontot blivit hackat, när hon fick beskedet.

Det norska Abelpriset som delas ut till matematiker gick i år till amerikanska Karen Uhlenbeck, som är den första kvinnan som fått ta emot utmärkelsen.