Till innehåll på sidan

Matematikforskare får stort anslag från Europeiska forskningsrådet

Porträttfoto Maurice Duits
"Anslaget ger mig möjlighet att fokusera fullt ut på mina forskningsidéer under de kommande fem åren", säger forskaren Maurice Duits.

NYHET

Publicerad 2021-09-15

Han undersöker stora slumpmässiga system och visar att de inte alltid är så okontrollerade som man kan tro. KTH-forskaren Maurice Duits är en av drygt 300 forskare som får forskningsanslag i Europeiska forskningsrådets utlysning ERC Consolidator Grants 2020.

Maurice Duits, lektor vid avdelningen för matematik på KTH, får två miljoner euro under fem år för sitt projekt PiRaT (Patterns in Random Tilings).

– Att få ett ERC Consolidator Grant visar att forskarsamhället uppskattar och tror på dina forskningsidéer, vilket är mycket uppmuntrande. Detta anslag ger mig möjlighet att fokusera fullt ut på mina forskningsidéer under de kommande fem åren. Det är mycket viktigt, eftersom det akademiska livet kan vara väldigt hektiskt, säger han.

Den forskning Maurice Duits och hans kollegor bedriver handlar om att många stora slumpmässiga system inte är så okontrollerade som man kanske föreställer sig. När systemens storlek blir stor dyker det upp mönster med fluktuationer som kan beskrivas med universella lagar som finns runt omkring oss. Det tycks även gälla för slumpmässig tesselering, som hans forskargrupp studerar i projektet PiRaT. Tesselering innebär att olika geometriska figurer täcker ett område så att inga former överlappar varandra och inget utrymme utelämnas – på samma sätt som kakelplattor på en badrumsvägg, konstaterar Maurice Duits.

– I PiRaT-projektet har vår forskargrupp nyligen utvecklat några nya idéer för att analysera vissa typer av slumpmässiga tesseleringsmodeller som vi förväntar att se fascinerande nya beteenden hos, säger han.

PiRaT är ett teoretiskt grundforskningsprojekt. Men det innebär inte att det inte finns några möjliga tillämpningar, även om det inte är projektets huvudfokus, konstaterar han.

– Jag är övertygad om att om tillräckligt många smarta människor tycker något är intressant, så finns det troligen en djupare anledning till det och väl värt att undersöka. Historien har gång på gång visat att nya idéer kan leda till oväntade upptäckter och tillämpningar. Det är nyfikenhet som bör driva vår forskning i första hand, inte tillämpningar i sig, säger Maurice Duits.

Håkan Soold